Å hör sen

Om ni inte visste hur det ligger till med världen, så ta och lyssna på vad Affe sjunger. 

Jag är så funtad att även när jag är glad och mår bra så gillar jag att lyssna på såna här sånger. Som får en att bli vemodig och stark på samma gång.

JAG LÄNGTAR UT TILL ÖKNARNA
JAG LÄNGTAR UT TILL DJUNGLERNA
JAG LÄNGTAR UT TILL FLODERNA
JAG LÄNGTAR UPP TILL BERGEN

JAG LÄNGTAR UT TILL VINDARNA
JAG LÄNGTAR UT TILL FÄRGERNA
JAG LÄNGTAR UT TILL DOFTERNA
JAG LÄNGTAR UT TILL VÄRLDEN

NU VILL JAG BRUKA SINNENA
NU VILL JAG SPÄNNA MUSKLERNA

Jag tror jag la in den här texten även när jag slutade på Röda Pricken. Om inte annat så vet jag att jag lyssnade på den massor med gånger innan jag tog beslutet.

NU VILL JAG STÖRTA HÄRSKARNA
OCH VÄLTA VÄRLDEN

Diskussion

Kundtjänstfolk är ibland värre än djävulen själv. Samtidigt känner jag en jävligt trevlig kundtjänstare som berättar att kunderna är dårar.

Idag fick jag prata med Fortums kundtjänst.

Nu är jag alldeles matt.

Tror jag ska pigga upp mig med kyckling och rösti till lunch. Det är gott.

Men du då

Vaknar efter att ha sovit en hel natt på soffan. Kommer på att bilen måste flyttas före sju. Pallrar mig ut på en kall gata och startar en immig bil. Parkerar den och går upp och lägger mig på soffan igen.

Har massa viktiga saker att göra idag, men känner mig tveksam om jag kommer orka ta tag i dem. Känns som passiviteten kommer krama ner mig i en brygga värdig Pasquale Passarelli.

Passarellis brygga

Dammsugaren ska få jobba i alla fall. Och kontot som man betalar räkningar från.

Om en vecka

Så lirar Mankan.

Det är perfekt läge för det.

Ska kanske skriva ett brev så man får gå gratis.

Men din jävla mupp

Kom iväg några minuter sent til fotbollen igår, och det är inte bra när man ska försöka parkera i närheten av Råsunda.
Jag insåg att de flesta av mina normalt säkra ställen inte gick att använda och valde därför en annan väg än jag brukar leta på.

Tio i sju insåg jag att bästa alternativet var en tom plats utanför ett hunddagis på Virebergsvägen. Det stod visserligen FÖRHYRDA PLATSER på skylten, men jag tänkte att det är säkert hunddagiset. Så där skulle man kunna stå under kävllen, kanske med några hundra i böter, men sånt går ju att överklaga.

I alla fall ställde jag mig där, och i rutan intill parkerade en snubbe och hans tjej. Vi pratade lite med varandra och sa att det borde vara safe.

Matchen gick igång och jag tänkte inte mer på min bil.

20.15 ringer det på min telefon. Det är ett nummer jag inte känner igen, så jag låter bli att svara eftersom det ändå bara är ett jävla bröl på Råsunda.

Men displayen säger sen att jag har ett meddelande och jag blir nyfiken. Ringer telesvaret och får där höra hur en man undrar om jag är ägare till en svart SAAB... (Deja vu, någon????)

Den står parkerad på hans privata plats. Och nu vill han att jag ska flytta den.

Jag funderar på om jag ska ringa upp honom och be om ursäkt, eller bara skita i honom. Matchen är slut om en halvtimme. Snäll som jag är ringer jag dock.

Och möter en av de största byråkrater som jorden fostrat.

Som kräver att jag omedelbart ska komma och flytta bilen. För att jag begår ett lagbrott. Han har minsann redan pratat med polisen.

Jag berättar att jag är på Råsunda och jobbar och att matchen är slut om en halvtimme och att jag springer direkt efter slutsignalen.

Han är grymt otrevlig och jobbig och säger att jag ska komma nu.

Jag säger igen att det är helt omöjligt och att han gärna får parkera in mig så kan vi lösa det efter matchen..

- Nej, då begår jag ett lagbrott, säger han.

Jag försöker igen och säger att det inte gör mig nåt om han gör det. Jag säger att han gärna får beställa bärgning av min bil, men att bärgningsbilen inte kommer att vara där innan jag flyttat min bil.

- Jag vet, säger han.

Då inser jag att han redan övervägt det alternativet.

I 12 minuter diskuterar han . Han ifrågasätter mitt jobb. Han läser ur lagboken. Han är kort sagt en idiot.

Till slut säger jag:

- Ja men vad fan. Ställ dig hur fan du vill. Skicka böterna till mig så tar jag dem. Du vet ju vad jag heter och var jag bor. Så lägger jag på.

Efter slutsignalen går jag till bilen. Mannen har parkerat in mig. Tror han. Men lite schysst backning, och en smart uttnyttjad grässlänt löser saken.

Och i Solna sitter en ovanlig man och kokar.

Fjuttbåll

Tog en promenad hem över stan. Mötte Ian Wachtmeister i lila Beppe-hatt och rosa scarf. Imponerade inte på mig.

En turbulent helg det här med stora händelser hos flera goda vänner.

Nu ska jag vila skallen med lite fotboll på Råsunda.

Ajikå mmot Jykårn.

Må AIK vinna.

Och för första gången i höst tar jag på mig blårocken mot kylan.

Middag först. Pasta med svartpeppar, ketchup och parmesan.

Lyx?

Nä!

Det var bättre förr

Såna här bilder avslöjar att rockare nog aldrig ska bli äldre än 27.

Märkliga samtal

På väg till jobbet på morgonen får jag telefon från ett nummer som jag inte känner igen.

Jag svarar och en trevlig man frågar om jag äger en svart Saab som står parkerad på Ölandsgatan.

Hinner tänka ett tag om jag parkerat dumt och borde neka. Men jag vet att bilen står okej och att det därför borde vara lugnt att svara ja.

- Jo, det är så här att vi ska göra en filminspelning och jag undrar om du kan flytta den ganska snart.

Jag förklarat att jag jobbar i Det stora huset och att det faktiskt är omöjligt.

Han undrar vädjande om det finns någon annan som har nycklar.

Jag säger att det faktiskt inte gör det men att om han kommer till mig och visar leg så kan han få låna nyckeln och flytta bilen själv.

- Nja, det kan nog gå ändå. Men hade du stått på andra sidan så hade jag varit tvungen att göra det, säger han.

Undrar vad det blir för film som min bil är lite med i.

Söstra mi

När man har jobbiga tankar och funderingar är det ibland väldigt bra att ha en syster.

Ikväll var hon en alldeles utmärkt och förträfflig syster.

Och nånting säger mig att jag kommer sova väldigt lugnt inatt.

Hönsaboll

Vi spelade två stycken matcher i division 4 idag. Man är ju nere på den nivån.

Mot Södermalm spelade jag mixed med en tjej som vi hade förstärkt vårat lag med. Hon spelar i landslaget för U 13.

Vi mötte ett par som var 17 och 15 år.

Tillsammans var min partner och motståndarna 45 år.

Det kändes lite jobbigt.

Middag

Putter

Det hade varit en perfekt dag för golf.

Men det närmaste jag kommer är att maten puttrar på spisen.

Ska snart hoppa ned i badkaret.

Grrr, bom.

Eller nåt.

This is a wide world we travel

A new version of the classic but never officially released Waterboys song Saints And Angels is featured on Sharon Shannon’s new album of collaborations, Saint And Scoundrels, issued on Sept 25 (Ireland) and Sept 28 (UK) by Daisy Discs. The reunited trio of Mike Scott, Steve Wickham and Anthony Thistlethwaite are joined by Sharon for the track which was recorded last summer in Co. Galway.

Ja, det står så på Waterboys hemsida. Och jag får rysningar i kroppen och tårar i ögonen. På riktigaste riktigt.

Det är en av världens vackraste sånger. Och den står för så mycket av den magi som just Waterboys skänkt mig under 25 års beundran och runt 25-30 konserter genom livet.

Den ligger inte på youtube och jag har själv bara hört den på en enda konsert genom alla år. Det var på Cirkus och jag var bara tvungen att stenhårt knyta Brudmagnetens hand och hålla fast den.

This is a wide world we travel
and our paths rarely cross
And we do a whole lot of living
in between
So come and share
more than time
We'll put our cares
far behind
While we sail
the ship that never goes to sea

It could be months
it could be years
Before we find each other
once again standing here
So until then my friend
I have a wish for you
Many hearts
to keep you warm
Many lights
to guide you through the storm
And may the saints and angels
watch over you

And may the saints and angels
watch over you
And may the saints and angels
watch over you

Så lyder originaltexten, men den allra allra finaste versionen finns på ett gammalt kassettband som Brudmagneten hittade på 80-talet.

Jag ska försöka ta den ur huvudet:

This is a wide world we travel
And our paths rarely cross
And our time together will soon be at an end

So we´ll make
The most of this
We fulfill
Our every dream and wish

For who knows
When we two will meet again

It could be months
It could be years
Til we find ourselves once again standing here

So until then
My friend
This things I wish for you

That your house
Is always warm
The perfect fort
In any kind of storm

And may the saints
And angels
Watch over you

Let the saints
And angels
Watch over you

Och nog är det så att alla sånger som kompas av fiol och mandolin är bäst i hela världen.

Jag vill springa ut och hitta den där skivan i det här ögonblicket. Nu nu nu!

UPPDATERING

NU ÄR DEN KÖPT

Ibland kör man repriser

Fredag eftermiddag på söder. Ett bra snack med en vän i norr får mig på riktigt bra humör. Även om jag vara ganska nöjd redan innan med tanke på en bra lunch med La Fleur och efterföljande promenix till Det stora huset.

Telefonsamtalet sen var i alla fall av den typen som man bara kan ha med just den personen.

Där lövbiffar, kroppsligt avfall och lägenhetsbytren avhandlas i samma snack.

Jag är skyldig den där personen en himla många tack för allt möjligt, och hon är nog skyldig mig ungefär lika mycket.

För hur det än har varit finns det en sak som är helt säker.

Jag har fått mycket hjälp. Ibland betydligt mer än jag varit värd.

Man gör sina val

Jag valde bort en blåsig fotbollsmatch mellan Djurgården och Halmstad till förmån för en underhållande puckeyshow mellan SSK och Linköping. Fick en middag med Påven och Lorelei på köpet. Påven var lite syrak över att inte få följa med, men det är tufft för juniorer att vara borta till 22 på kvällen.

Han får hänga med på morgondagens premiärmatch i hönsaboll i stället.

Just nu häckar jag hemma i tv-soffan och busar lite med datorn. La Fleur har bjudit in till lunch på favorit-sushin om några timmar. Jag tänker se en halvtimmes konsert med Cookies n'Beans först.

Så får det bli.

Oj vad det är kul att åka bil

Jag har varit yrekschaufför i rätt många år. Men så här kul brukar jag aldrig ha bakom ratten.

http://www.gt.se/nyheter/1.1718537/kraschade-lastbilen-nar-han-onanerade

En egendomlig frukost

Står en trappa upp och snor åt mig lite av den frukost som serveras åt folk som jobbar med morgonprogrammet här i Det stora huset.

Precis när jag brer min macka så får jag sällskap vid bänken av två stycken bekanta ansikten.

Det är Christer Lindarw och Babsan som tydligen nyss varit i rutan och pratat sanningar och som nu ska ta lite käk innan de ger sig ut på stan.

Jag måste erkänna att jag aldrig i hela mitt liv hade kunnat gissa att det var just de två som skulle bli mina partners vid dagens morgonmat.

Men Christer är fortfarande för jävla snygg.

Fotboll

En dag full av ångest. Hammarby i extrem ödesmatch. Jag mår illa redan.

Skönt att jobba under dagen i alla fall.

Då kan man skingra tankarna lite grann.

Tänk vad skönt det måste vara att inte hålla på ett lag.

Jubel i mina steg

Tar en sväng in i huset bredvid och gör många trevliga bekantskaper.

Min gamla B-uppsats-kompanjon som numer är chef på Ekot fångar in mig i ett rum och pratar livet.

Inne på Radiosporten gör Kepsmannen en high five och snackar lite handboll.

En speciell brevmottagare kommer ut i korridoren och surrar lite.

I hangaren möter Kapten Hjälm med ett leende.

Alla såg påfallande glada ut när vi möttes.

Om det är för att vi är före detta kollegor, eller före detta kollegor är oklart.

Uppför berget

I drömmens värld var vi samlade någonstans uppe i Sälen på en konferens. Det var lite allt möjligt folk men en av dem som jag kommer ihåg var Syrianskas tränare Özkan Melkemichel.

Konferensledaren var strategen i Det stora huset, han som pratar värmländska alltså. Han hade beslutat att vi skulle inleda med en gemensam aktivitet som gick ut på att vi skulle vandra uppför en av de brantaste backarna.

Den backen var verkligen ingen lek. Jag som har svindel blev knäsvag bara jag tittade uppför den. Och då ska man veta att det ändå var en snitslad stig, och att man rätt ofta hamnade på avsatser som var byggda i betong och såg ut ungefär som när man åkt rulltrappan upp på Skansen.

När vi precis ska till att börja vandra berättar Strategen att även La Fleur ska vara med på vandringen. Men att han är så jäkla snabb så att han får börja en halvtimme efter oss andra.

Jag, Özkan och någon mer börjar klättringen och mycket riktigt tar det inte lång stund innan La Fleur kommer joggande på vår vänstra sida. Vi har både benkramp och svettningar medan han bara står och skrattar.

Som tur är hittar jag plötsligt en vattenstation där någon lagt ut en hög med plastmuggar och det finns en liten fontän som man kan ta källvatten ur.

Energin kommer tillbaka. Men av La Fleur syns bara en flyende rygg.

Snart är det tisdag

Översvämning

Plötsligt blev det dramatik här på jobbet. Det började forsa vatten ur ett redigeringsrum, och då hände det som alltid händer när det händer något.

Femton män samlades i en grupp och glodde.

Varför hamnar alltid svenska män i en gloende position?

Okej, det är inte skitkul att gå in i ett rum där det är närmast överfullt av elektronik och total översvämning. Men man gör verkligen inte mer nytta när man står och blänger.

Snarare blev vi som försökte jobba jäkligt störda av eländet.

Det var ju liksom bara att låta det rinna, eller forsa som det faktiskt gjorde, tills jourhavande rörmokare dök upp. (dök upp hahahaha).

Kan inte någon smart kvinna förklara det här beteendet hos oss män?

Middag framför tv:n

Jobb i Det stora huset ikväll. Har koll på AIK-Örgryte och Linköping-HV 71. Får bli middag vid skrivbordet. Skagenröra med på en varm baguette. Inte illa.

Mutade dessutom Hockeypappan och The Marlboro Man med varsin chokladbit, så nu är de snälla ikväll.

Fantastisk människa

Jag har ett litet lån kvar på min bil. Tror det är 16 000 kvar att betala. Idag ringde en fantastisk människa från banken och undrade om jag ville teckna en låneförsäkring.

Hon stammade inte, men likförbannat pratade hon sämre än gamle backhopparen Janne Boklöv. Jag sa att jag var lite intresserad. Framförallt blev jag nyfiken på stycket som handlade om att jag var skyddad för lånekostnader om jag skulle avlida. Det kändes ju väldigt väldigt skönt.

Hon började läsa upp ett färdigskrivet manus för mig, och jag had eoerhört svårt att hålla mig för skratt. Inte av elakhet utan bara för att det var så himla parodiskt att hon av alla människor fått för sig att hon skulle jobba som teleförsäljare.

Okej om hon ringt direkt från banken. Men hon satt på ett företag som ringde åt banken.

I alla fall läste hon och läste, och ju mer hon läste desto fortare och slarvigare blev det. Dessutom hade hon förvarnat om att hon skulle banda hela samtalet. Nu sa jag nej till slut, efetrsom jag inte tyckte jag hade något att tjäna på den här affären.

Men även om jag sagt ja hade jag kunnat annullera avtalet hur lätt som helst eftersom det även på bandet hade varit omöjligt att höra vad hon sa.

För övrigt har syrran köpt en ny Skoda. Hon tyckte den var jävligt ful.

Fotboll

Jag, Lorelei och Brudmagneten var på fotboll igår kväll. Och en chef från DN. VIlken kvartett. Och vi såg en match i division 6 så det var verkligen viktigt.

Nu ska det snabbduschas här, och sen en spännande lördagsaktivitet.

Fick radiojobb i morgon. Roligt. Även om jag inte precis är expert på Trollhättan.

Nattinatt

Nu ska jag sova.

Bra idé va?

Ah ah ah

En resa hem från förorten och Lorelei. Först lämning av Påven i skolan. Han såg lite häpen ut när inte vanliga fröken var där. Vi har nog glömt att berätta att det finns en tant som heter Vikarie också...

Var på puckey igår med The Duke. Framför oss satt två pappor med tre barn. De två sexåriga killarna for högt och lågt och drack läsk och slukade popcorn. Den åttaåriga tjejen var grymt insatt i vad linjemännen hade för uppgift. Skönt när ens könsrollsfördomar sätts på spel.

80 spänn på Joker igår. Härligt. Men det är ju inte 170 miljoner direkt.

Däremot ska nog jag och Göteborgskan kunna dra in några spänn på Europatipset ikväll.

Ikväll förresten är det Samhällstjänst. Från 17.42-02.24. Det är vad jag kallar arbetstid det.

Skitsöt unge

Ingen aning om vem flickan är. Men jag skulle kunna tänka mig att tjuva henne och ha henne i fickan, och ta fram henne när man behöver bli glad.

Dagens nyhet

Hittar en underbar rubrik på aftonbladet.se

Simpsons lesbiska hund attackerad av vargar

Kan det bli mer spännande än så?

Delad glädje

Jo, jag kan faktiskt förstå den enorma glädje som alla AIK:are måste ha känt igår vid kvart i nio när Djurgåden rasade ner på sista plats i serien. Hammarby är trea från slutet och AIK leder.

Jobb i Det stora huset idag och här var det möte modell grande när jag ramlade in med en halvtimmes försening på grund av rutten trafik.

Lite träningsvärk efter hönsabollen igår.

Vi får se vad det blir av den här dagen, nu är den i alla fall igång.

Och syrran berättade en oerhört rolig sak igår som jag tyvärr inte får berätta vidare här i bloggen. Men påminn mig gärna om A3 när vi träffas live (ni som gör sånt med mig) så ska jag berätta.

Lite senare

Jag går in på Pressbyrån och ska köpa en Cola och en tidning. Tjejen i kassan säger hej och jag svarar med ett förstrött hallå.

- Nineteen crowns, säger hon sen.

- Ja det går bra att prata svenska, säger jag iklädd full bussuniform.

- Ja men jag tyckte du sa hello!

Där kungen bor

Utför Samhällstjänst och sitteer på en buss utanför Stadshuset när en grupp kvinnor i 60-årsåldern kommer ombord. De pratar bra engelska och den som verkar ha huvudansvaret visar ett turistkort och säger sen:

- Do you go to the Royal Palace?

Min hjärna börjar arbeta. Vilken buss kär jag? Var är vi nu?

- Where is that, säger jag förvånat?

Hon tittar undrande på mig och säger:

- In the old town.

Jag tänker igen. Royal Palace. Det ligger fan inte i Gamla Stan. Antingen vid Centralen eller uppe i Vasastan.

- Well, do you know the adress, säger jag.

Hon tittar ännu mer förvånat:

- It is where the king lives.

Aj fan. Så går det när man tänker på hotell istället för slott.

Jag berättar att givetvis kör jag dit och kvinnorna sätter sig och sen är de fnittriga hela vägen hem till kungen.

Men det bjuder jag på.

En gubbsjuk kvinna

För några timmar sedan saknade vi Göteborgskan här på jobbet. Hon var bara försvunnen. Vi undrade om hon kanske gått hem. Men då tittar Norrländskan upp och säger:

- Jag såg henne nyss gå omkring i sin lilla klänning.

Vi pratar alltså om lilla som i liten, och inte som i färgen lila.

Hade jag sagt att Göteborgskan gick omkring i sin lilla klänning hade jag definitivt blivit anklagad för att vara gubbsjuk.

Nu blev det bara ett skratt.

Världen är orättvis.

Jag är inte sjuk i huvudet

Ringer till syrran som varit hemma ett par dagar för magont. Hon låter lite piggare och berättar att hon är nästan bra igen.

- Framförallt är jag inte sjuk i huvudet längre.

Nä men vad skönt.

I övrigt lugnt.

Nu ska det jobbas i Det stora huset.

En sen tanke på kvällen

Ibland händer det så mycket olika saker i livet att man blir alldeles trött. Då är det som att hjärnan måste rensas ut. Som tur är gör den det oftast med drömmar.

Inatt drömde jag att jag och exsambon var ihop igen. Och att jag satt och väntade på henne inne på en pizzeria medan hon var och köpte godis på en ICA-affär.

Plötsligt kom hon springande in i pizzerian i barta trosor och en t-shirt. Hon hade kissat på sig i ICA-kön.

Hur detta egentligen skapar ordning ibland alla intryck i mitt liv vet jag egentligen inte. Men på något sätt var det en ganska viktig dröm. Jag vet bara inte varför.

En evig plåga

En sån här mörk regnig eftermiddag är det nästan skönt att slippa sitta på Söderstadion och se sitt älska lag förlora med 1-0.

Tyvärr föll ödets lott så att det var jag som hade som uppgift att bevaka och skriva om eländet på jobbet, så jag kom ändå inte undan. Däremot får man ju vara neutral här, och det förenklar på många sätt besvikelsen.

Frågan är dock om det inte blir nedflyttning nu.

Pratade med en Djurgårdskille om det i torsdags och då sa jag att om Hammarby förlorar på söndag har Dif världens chans.

Vi får se i morgon. Då jobbar jag också. Fan vet om jag vågar ta Djurgårdsmatchen.

Nähä, säger du det?

Det råder lite av Lotto-feber i konungariket Sverige den här veckan. Drömvinsten hos Svenska Spel är uppe i 160 miljoner och igår spelade "kreti och plenty" på olika siffror.

Aftonbladet körde någon enkät med folk som gick ut på att man fick svara på vad man skulle göra om man vann 160 miljoner. De flesta mupparna säger att de skulle lösa sina lån och kanske resa lite.

Hallå!

Vad är det för fantasi?

Vi snackar 160 miljoner här. En normal Svensson som bor i köpt barre eller kvart och kanske har bil och ett CSN-lån har MAX 5 miljoner i skulder. De flesta betydligt mindre.

Då har vi 155 miljoner kvar att leka med.

Släng in dem på banken till 3% ränta och bara där har vi ytterligare nån mille om året att leka med.

Jag skulle, och det är dagens sanning, för det första dela med mig furstligt. MIna närmaste släktingar och vänner skulle få hjälp med boende eller annat kul. Runt 50 miljoner skulle jag bränna på dem. Lite läskigt kanske med känslan av att man köper någons kärlek, men det får man ta.

Sen har jag för länge sedan svurit på att om jag vinner 10 miljoner eller mer ska en stor summa gå till Hammarby på något sätt. Jag skulle skänka pengar till bandyn, damfotbollen och handbollen i första hand. Fotbollen får klara sig själv.

Fast allt detta är ju hypotetiskt. Man vinner ju aldrig storvinsten. Fast jag har ju förstås haft 13 rätt på tips och vunnit 423 806 kronor, samt vunnit en Volvo på en slogan....så.....

I alla fall så var det kaos på jobbet i Det stora huset igår eftersom Lotto-raden inte visades som den skulle. Och då ringde ta mej fan varenda jäkla lördagsgroggande dåre i landet tror jag.

RING RING

- Det stora huset!

- Jo, det är så att jag kan inte se Lottoraden.

- Jag förstår, det är så att det är ett tekniskt fel som vi inte kan göra någonting åt.

- När är det lagat då?

- Det vet vi inte.

Och så kommer alltid en harang om att konkurrenten är bättre och att det är skandal och bla bla bla. Så lägger man på och så väntar man 10 sekunder.

RING RING

- Det stora huset!

- Jo, det är så att jag kan inte se Lottoraden.

- Jag förstår, det är så att det är ett tekniskt fel som vi inte kan göra någonting åt.

- När är det lagat då?

- Det vet vi inte.

Så där höll det på. I säkert en timme. Klockan 22 en lördagskväll. Har folk inga liv?

Hemma aha ahahahah

Sent jobb ikväll. Valde en natt i hemmet i stället for hos Lorelei.

Så nu blir det att flumzappa lite på teven. Hemma hos henne finns bara 1,2 och 4. Det är superskönt.

Här finns allt. Snooker eller golf , bara att välja.

Mer jobb i morgon.

Härligt.

Ett magiskt moment

Brudmagneten ringer från Vanadisplan och berättar entusiastiskt att han just sett Iprenmannen stått och prata med Martin Ljung. Bisarrt på alla de sätt.

Men det blir ännu mer udda av att jag i samma ögonblick lyssnar på Melodikrysset på webben. Och just när Brudmagneten ringer spelar Nils Dacke på sin Partyorgel "Så gick det till när farfar var ung...".

Vad händer härnäst?

Bajen slår Sverige

Jag, Lorelei och Påven sitter i bilen på väg till affären. Vi åker förbi en fotbollsplan där barn spelar match. Det ena laget har blågula tröjor och det andra grönvita.

-Vilka är det som spelar, undrar Påven.

Jag svarar snabbt:

- Det är Hammarby mot Sverige.

Påven tänker någon sekund:

- Då vinner nog Hammarby. För Sverige är så dåliga.

Det är min pojke det!

Sen pratar vi om att vi varit hemma hos Ausra hos hennes man igår. Och när deras dotter skulle lägga sig grät hon mycket. Och Ausras man hade uppfattat att nånting handlade om att hon hade ont.

- Vaddå, säger Påven. Slog dom henne till sömns eller?

Sexåringar har sina egna teorier om livet.

Och så en dröm

Och så drömde jag i natt att jag var professor i konflikthantering.

Det måste vara mitt minst troliga yrke...

Vårdcentraler

Var med Lorelei på vårdcentralen nu på morgonen och röntgade hennes fot. Det är en märklig inrättning.

Känns som det är zombies som jobbar där.

När en sköterska kommer ut i väntrummet tittar hon liksom rakt fram och ropar ett namn närmast med dataliknande röst.

När Lorelei är inne hos läkaren sitter jag och en man i väntrummet. Han är mörk och skäggig. Jag är knappast feminin.

Men lik förbannat kommer sköterskan ut och ropar:

- Annika Bergman. Annika Bergman.

Som om någon av oss två skulle vara Annika Bergman. Och hon rör inte på ögonen.

Man känner sig inte direkt välkommen.

En riktigt rolig solig dag

När hösten visade sig från sin allra vackraste sida styrde jag bilen mot Arlanda Stad och deltog i en golftävling som Djurgårdens IF Fotboll arrangerade.

Visst var det lite jobbigt för mig som har ett stort Hammarbyhjärta att se alla dessa människor med blågulröda sympatier. Men banan är fin och La Fleur hade fixat en gratis inbjudan.

Dagen blev också toppen med kul spel tillsammans med en som jag känner lite och två som jag inte kände alls.

Sen var det såklart sknt att se alla Dif-spelare gå omkring med oroliga ögon och veta att Hammarby i alla fall än så länge ligger före i tabellen.

Mitt lag kom sexa men jag kan inte påstå att det var min förtjänst. Blir gärna så när man inte hållit i stickorna sen juli.

Schysst lunch och en fantastisk middagsbuffé gjorde dagen komplett.

Nu ska jag krypa ner i badkaret och njuta.

Lorelei har dessutom utlovat ansiktsmask och fotmassage när jag kommer dit.

Idag är det gott att leva.

2 dagar senare

Två dagar senare messar syrran och säger att hon inte fattar poängen i en historia hon fick i tisdags.

Det går inte alltid undan där.

Sen säger hon att hon fått bruna åldersfläckar i ansiktet.

- Och det är jag glad för. Jag vill ha mer rynkor också, Jag tycker det är fint, säger hon när jag ringt upp henne.

Det borde den tänka på som inte ens fyllt 30 men ändå säger:

- Det här bådar inte gott.

Braständare

Sju minuter kvar till fotbollen. Jag tänker se den själv. Inte för att den är viktig utan för att den är oviktig.

Viktiga matcher ska man se i sällskap av någon som tycker ungefär som en själv. Oviktiga kan man se med vem som helst eller själv.

RIktigt viktiga ska man se väldigt själv. Eller inte alls.

Den viktigaste någonsin spelades den 21 oktober 1989. Den såg jag inte alls, Men jag hörde den med Brudmagneten. Och när det var som allra mest spännande sprang jag ut i porten på Pastellvägen. Och kunde inte lyssna.

Min port får vara i fred idag.

Sverige vinner nog med 6-0. Och Lägerback får vara kvar en vecka till.

Dagens garv

Vid frukosten sitter jag och plockar med något frågespel som Lorelei har. Man ska gissa vad olika ord betyder, komplettera ordspråk och lite annat. Så frågar jag henne om hon kan komplettera
"Har man tagit fan i båten, får man...."

Hon tänker ett tag och sen kommer det suveräna svaret:

- Simma!

Så klockers.

Och för er som inte vet är det egentliga slutet:

...får man ro honom i land...

Nu ska jag och La Fleur på möte och bestämma massa viktiga saker.

Fredrik Reinfeldt

En man som är typ i min egen ålder står i tv och pratar. Han heter Fredrik Reinfeldt. Han känns som han är 50 år äldre än jag själv. Och han är brutalt tråkig.

Så tråkig att det ryser i mig när jag ser honom.

Nu ska inte politik vara Ian och Bert och en massa ölbackar. Men man behöver ju fan inte vara livrädd för att öppna käften i någon fråga utan att tänka på om man tappar en röst.

Muppgubbe.

Mona Sahlin

Om man säger Mona Sahlin fort ett par gånger på raken låter det som att man säger vår mazarin. Det är roligt.

Mona Sahlin har givetvis egentligen ingenting med det här inlägget att göra, men hon var en himla bra rubrik.

Rubriker är viktiga ibland. Jag får ofta höra att jag talar i sådana, och det stämmer säkert.

Dagens rubrik skulle nog ha varit träning. Eller pott-träning.

Jag har funderat lite på det här med män som sitter när de kissar. Undrar om de fått bra eller dålig pott-träning?

Kanske är man töntig när man tycker att det inte är okej att sitta och kissa för en kille. Men det är min åsikt.

Apropå töntigt ska jag spela golf på torsdag. Med Djurgårdens fotbollslag. Undrar om man kan träffa någon hårt med bollen.

Kalaspuffar

Den här morgonen var jag snäll mot mig själv och köpte ett paket Kalaspuffar på Hemköp. Inte för att det är nyttigt. Utan bara för att det är för jävla gott.

Ordet Kalas är också så himla mysigt.

Vi var på två kalas i lördags. Båda var bra.

När man var liten hade man kalasbyxor. I alla fall vi som är uppväxta på 70-talet. Lite noppriga strumpbyxor typ. Unisex.

Kalaskula är förstås inte så roligt, men den kommer ju i alla fall av något gott.

Har för mig att det funnits en chokladpudding som hette Kalas. En gul påse. Smakade fan, men man blev glad av namnet.

Syrrans kommentar

Berättar händelsen med hjärntvätten för syrran, som på sitt eget oefterhärmliga sätt konstaterar:

- Jag säger ju att små barn är sjukt äckliga.

Så skrattar hon och berättar om små skitungar som gjort fucktecken och haft sandigt snor i näsan hela dagen.

Hennes barn är ju absolut inte såna...

Dagen ska ägnas åt skällebrev. Jag ska klaga på ett felaktigt lutande golv.

Och så ska jag glädja åt att Tom Strong blivit pappa för fjärde gången, den gamla frögurkan.

Och byta La Fleurs oerhört snygga födelsedagssneakers till ett par nästan lika fina...

Du då

Lorelei kommer för att hämta Påven från skolan. Några av barnen sitter och spelar dataspel och plötsligt svär någon av sexåringarna. Lorelei säger att så där får man inte säga.

- Nu får du nog gå och tvätta munnen.

Då tittar sexåringen upp och söger trött.

- Du då. Du borde gå och tvätta hjärnan.

Som Lorelei sa.

- Ibland känner man för att slå barn.

Fem toplessbrudar

Fick ett märkligt vykort nu på förmiddagen från en vän som nyligen var på resa. Fem stycken toplessbrudar med bröst modell större prydde framsidan. Vackra var dom inte.

Även nattens drömmar gick lite i nakenhetens tecken. Jag var nämligen av någon anledning i Borlänge där Vägverket skulle tömma sina lokaler och därför skulle en massa saker säljas ut till ällmänheten. Mitt problem var bara att jag i det här fallet var naken. Och när jag sprang omkring i deras lokaler försökte jag samtidigt skyla mina ädlare delar. Det gick sådär.

Dessutom var Vägverket uppdelat på två sidor av huvudgatan, man kunde gå under i en tunnel. Men jag hittade aldrig gången så jag fick springa över gatan. Just då hade jag märkligt nog ändå hittat en brun frottéhandduk som jag svept runt höfterna.

Jag hamnade i ett bibliotek där man sålde ut gamla böcker och tidningar för 30 spänn styck. Dte fanns mycket godis att välja på. Grejen var bara att man la fram en bok i taget, så det var en evinnerlig väntan. Jag var mest ute efter gamla Allsport från 50-talet eftersom jag tänkte skicka dem vidare till Tradera sen.

På väg till Borlänge hade jag tidigare i drömmen hamnat i ett mycket märkligt slagsmål med Lennart Jähkel i ett gammalt grustag.

Jag, mamma, pappa, Lorelei och några till hade fått fart på min gamla Renault och skulle ut och plocka lingon uppe i Dalom. Vi kunde inte komma överens om hur vi skulle sitta men Jähkel krävde att få sitta fram i den gamla Renaulten. Efter en kisspaus vid grustaget ville jag sitta fram för att guida morsan som körde. Men Jähkel började mucka. Då sa jag att jag visste att han hade en del misshandelsdomar på sig sen tidigare och att jag inte skulle tveka att läcka dem till pressen.

Det blev en riktigt obehaglig knytnävsfight, men det slutade bra med att jag faktiskt nitade ner honom.

Sista drömmen jag kommer ihåg från natten är att jag och Lorelei är i 60-årsåldern och att vi skaffar oss två stycken afrikanska fosterbarn i 17-årsåldern. Den ena kan engelska men den andra kan bara prata infödingsspråk. Däremot kan han skriva på engelska medan den andra är analfabet.

På något sätt fungerar de också som våra betjänter. Men nu var det lördag och de hade sin fridag och skulle få hitta på något kul.

Han som kan skriva men inte prata har en griffeltavla där han skrivit ned reglerna för en skattjakt han hittat på. Men jag fattar absolut ingenting. Försöker med teckenspråk reda ut om han är glad eller ledsen, och om han vill vinna eller förlora.

Han svarar på stamspråk och det är en fullkomligt obegriplig konversation.

Behöver jag säga att jag var sömnigare när jag vaknade än när jag la mig.

Psykiskt sjuka flugor

I mitt vardagsrum har hag en taklampa som är klotformad. Oftast är den släckt. Skulle den vara tänd skulle jag kunna ha en viss förståelse för det som händer nästan varje dag. Nu tycker jag det är obehagligt.

Mitt på dagen kommer en fluga in och börjar flyga i cirklar runt runt. Någon decimeter under lampan. I somras var det ibland två flugor. Och då kunde jag också förstå att de hade nån jävla parningsrutt.

Flugan som kommer in kan snurra runt runt, diametern på åkcirkeln är runt 70 centimeter, i flera timmar.

Det är ingen vanlig svart fluga utan snarare lite ljusbrun.

Det har hänt nån gång att jag dödat en fluga. Då tar det nån dag så kommer en ny. Och börjar flyga i samma jävla bana. Det är för fan värre än Exorcisten.

Så psyksjukt beteende.

Vad fan vill den liksom?

Alltså, som sagt, om lampan vore tänd kunde jag fatta det. Det finns ju massor av insekter som flyger mot lampor. Men den är ju släckt. Kan nån förklara detta fenomen?

Trött man

Jag är supertrött idag. Sådär så man nästan inte orkar resa sig. En ganska skön känsla ibland. Men idag har jag faktiskt inte tid att känna mig så.

Siktar på samhällstjänst i morgon.

Nu ska här njutas av tre timmar golf på kvällen. Innan sängen.

Har förresten anmält mig till en golftävling på torsdag. Tillsammans med Djurgården Fotboll. Ska bli kul att i alla fall försöka slå någon av dem.

Kan dock bli svårt eftersom jag inte lirat på över en månad.

Medvind

Ett flygplan i frigolit är aldrig fel. Succé hos La Fleur igår. EN jävla mysig kväll överhuvudtaget som slutade med att 20 man låg i dubbelsängen och kollade fotboll. Nu var nog jag den enda som hejade på Ungern, men ändå.

Lugn söndag med litet besök hos pappa och sen en promenad ensam på Söder.

Nu ska här ses Sportspegel och lite golf.

Handlade för övrigt skor på Stadium i morse. Hos en jävla trevlig försäljare. Hur det än är känns sånt lite konstigt.

Den rösten - den här hösten

Sjätte september

Tycker det är datum som låter ganska fint. Ligger bra i munnen liksom. Det finns några såna där som dyker upp då och då. Första november är bra också.

Och andra januari.

Fantastisk text

Nästan lika viktig som Magnus Lindbergs Röda läppar. En sån där som man ska spela lite då och då, även om man befinner sig i ett lyckligt förhållande.

Röda Pricken

I morse åkte jag på bron över vattnet bredvid Röda Pricken. Förr i tiden brukade jag svänga av precis innan. Dte behöver jag inte längre , det är skönt.

På sistone har jag ändå känt att det vore lite kul att träffa vissa kufar från Samhall. Men jag väntar nog till nästa år i alla fall,

Nu ska jag åka och jobba i Det stora huset. Alltid spännande att se vilka som är där för övrigt.

I morgon barnkalas hos Ausra och sen öppet hus hos La Fleur som blitt 40.

Det sägs att det blir både Fiskdamm och Gömma nyckel på båda ställena.

Lorelei hade aldrig hört talas om Gömma nyckel.

Å andra sidan låste hon in mig och Påven i måndags när hon låste polislåset utifrån.

Så ere.

Den där nya boken

Tjejen i Pressbyrån var riktigt trevlig mot alla kunder. Skrattade och log. Jag var så där lagom uppmärksam medan jag tjuvbläddrade i en tidning. Men så hör jag hur hon frågar den manliga kunden.

- Vill du ha en DVD med SVenska hjärtan? Eller kanske nationalhmmhmmhhh

Vad fan sa hon?

Jag lyssnade plötsligt lite mer noga.

Nästa kund kommer fram.

- Vill du ha Svenska hjärtan, eller kanske nationalempoklycedin? Jag har massa över som jag måste bli av med.

Nationalempoklycedin...Fantastiskt.

Samma fråga till nästa kund. Nu var det ingen slump längre.

Så himla mysigt att hon en hel kväll står och kämpar med det svåra ordet nationalencyklopedin. Och till slut blir det nästan inte ens nära.

Men för henne gjorde det absolut ingenting. Hon var lika glad ändå.

Nu börjar terrorn

För ett tag sen hade DN ett erbjudande att man skulle få tidningen gratis en hel månad. Jag nappade naturligtvis. Idag på eftermiddagen dök det upp ett nummer på displayen som jag tyckte var bekant. Hjärnan arbetade en stund och till slut kom jag på att det var just från DN.

087382996

Jag svarade inte.

Det var nog två år sedan som jag senast bedrev ett chicken race med DN:s försäljare. Jag hade även då nappat på ett erbkudande pch sen började det ringa. Av någon aneldning tyckte jag det var kul att ge fan i att svara. Jag tror att de ringde upp mot 50 gånger innan de gav sig.

Och jag förnyade inte prenumerationen.

Det är grymt mysigt med morgontidning, men det är verkligen inte värt de priser man tar nuförtiden. I alla fall inte när man har tidningen gratis på jobbet. Det går ju att vänta någon timme eller två på att få läsa den.

Vi får se om det ringer något mer ikväll.

Brev från snuten

Nu är det definitivt. Jag kommer inte undan. 2000 spänn för att ha kört i läskiga 57 på 50-väg i april.

Inbetalningskortet kom idag. Snuten hör hemma i Kiruna. Kunde man ju ge sig fan på.

Tänk så mycket annat skoj man kan göra för 2 000.

Eller kanske inte.

Traktorhelvete

Försöker lyssna på morgon-tv med öppen balkongdörr. Får säga att det går sådär. En traktorfarbror vill gräva upp gatan mittemot. Och han är på väg att lyckas.

Så jag lyssnar på musik istället. Och messar snuskiga skämt till mina vänner.

Ska snart äta frukost och ladda för en dag som består av inget. Typ.

Nattmacka

MIn nattmacka är fantastisk. Leksandsknäcle med rå falukorv. Perfekt. Har haft två bra telefonsamtal ikväll. Ett med Lorelei som sa godnatt. Och ett med VBP.

Om jag någpn gång blir radiochef ska jag ge henne ett eget radioprogram där hennes briljanta hjärna får blomma ut i full blom.

Lite som Frasier skulle det vara.

Kanske kunde hon komma med en del speltips också. För nätspel. Hon är hyfsad på det. För att va tjej.

Passande namn

Den här blomman heter Clitoria Ternatea på latin.

Himmelsärt på svenska.

Det latinska namnet är passande.

Gräsänklingsmiddag

FIskbullar och färskpotatis. Jojomen.

Jag tillhör den generation som fortfarande kan njuta av gammal hederlig mat. Som fiskbullar i hummerås, blodpudding (eller blomkubbel som syrran sa) och fläskkotletter.

Fläskisar igår, och idag fiskbullar.

Jag bor ovanpå en av Sveriges bästa fiskaffärer men tycker att en burk Abbas fungerar nästan lika bra.

Fast när det gäller kräftor är min fiskaffär överlägsen.

Förra året köpte jag en hink svenska och åkte upp till Polly och hade kräftskiva.

Problemet var att Polly bor 65 mil härifrån. Och jag tog bilen. Förutom kräftorna hade jag dessutom med mig varsin låda sushi från Hornsgatan. En säck med is från McDonalds löste köldförvaringen.

Sjukt nog pajade dock min bil i Sundsvall vilket gjorde att jag fick hyra en bil på OK där. Mack-killen var rätt häpen när jag ur framsätet på min SAAB plötsligt släpade ut en jättesäck med is som det droppade ur, och luktade lite skumt. Han trodde nog att det var ett lik. Men min ärliga uppsyn lugnade honom.

För övrigt glömde jag köpa dill. Idag alltså.

Jo jag tror det

Det här är nog världens finaste sång i alla fall. Bra cover den här gången.

Onsdag morgon

Nakna sprinters och ny sjukdom

Ni känner igen temat nu. En helt vanlig man sover själv i sin egen säng, och då blir det ännu en natt av udda drömmar.

Jag är tillbaka på Röda Pricken, för ett kort inhopp, och ska boka in en intervju med en tjej som är duktig på att springa. Hon har det inte helt obekanta namnet Ida Bernadotte och tävlar för IF Drottningholm. Men hon hävdar i telefon att hon inte på något sätt är släkt med kungafamiljen.

Hon springer 100 meter häck, och det är väl inget konstigt med det. Förutom att hennes tränare bestämt att hon ska springa med bar underkropp för att loppen ska gå fortare. Det kändes lite obekvämt att intervjua en 19-åring som satt och visade musen. Men en viss fotograf som var med, mest känd som Kinesen, var väldigt nöjd.

Tillbaka på jobbet blir jag hälsad som en frälsare. Man sjunger sånger för mig som vore jag en nordkoreansk ledare, och ledningsgruppen låser direkt in sig i ett glasrum för krismöte.

På min gamla plats har man byggt en minneslund och Doughnuts pojkvän har skrivit en stor skylt som hänger bakom skrivbordsstolen: VERITAS!

Jonny Cypress är inte där eftersom han är hemma och vårdas för spett-lunga. En sjukdom som jag tror ingen hört talas om.

Plötsligt förvandlas allt och jag är i stället mitt uppe i ett pass hon samhällstjänsten. Märkligt nog går det ut på att vi fått ett uppdrag av vägverket där vi ska provköra en ny typ av asfalt i en rondell i Vällingby. Tydligen är jag den bäste rondellförare vi har och jag får veta att jag mellan 04.00 och 08.30 ska rulla oavbrutet. Endast en gång får man byta håll.

Mitt i provkörningen kommer en polis och kollar mitt körkort. Och det visar sig att det tydligen är en förfalskning. Men jag köper mig fri genom att ge polisen en kexchoklad och en päron-MER. Och får fortsätta rondellrulla.

Svininfluensan

I min stekpanna puttrar just nu ett par fläskkotletter. I samma ögonblick som jag la i dem började jag nysa. En tillfällighet, eller en liten släng av influensan?

Jag har inte gjort ett skapandes grann idag. Annat än hängt i soffan.

Lorelei i England på mässa. Påven hos pappa, jag fick visst bara en chans.

Han som läser trailers på TV6 har jävligt äcklig röst:

- På sääxan!

Det har inte jag. Men inte får jag några uppdrag.

Bitter idag?

Nä, men lite butter.

Ny svensk poesi

Så fort kontraktet var underskrivet
Suckade hon trött och undergivet
Så där nästan underdrivet
Smek mig då i underlivet

Inte inbjuden

Röda Pricken har tydligen konferens idag. På Hasselbacken. Man blir lite gråtmild och längtar tillbaka till fjolårshöstens succéföreställning.

Det var efter den jag bestämde mig. Jag sa i praktiken upp mig på plats.

Man kanske skulle gå dit och gästföreläsa idag.