Lägesrapport

Har tillbringat några nattliga timmar med att läsa min gamla blogg. Mysigt.

Livet går vidare.

Numer i en jättefin lägenhet tillsammans med min lilla familj. Jag och D har firat femårsjubileum och hennes son Påven är numer 10 år.

Då vet ni.

Om det fungerar

Så hälsar jag att jag lever.

Jul jul strålande jul

En helt vanlig man meddelar att livet är riktigt bra för tillfället.

Bara så ni vet!

En gång var sjunde....

...månad kan man ju visa att man lever. Även för de som inte är mina vänner på Facebook eller följare på Twitter.

En mini-comeback

Skulle luncha med två gamla vänner från Röda Pricken idag. Det gick inte alls.

När det väl var dags att beställa mat fick jag syn på två andra prickar som satt vid ett bord intill, och då kom minnena över en hur jag och Fidel, Tom Strong och Pojken jagade lunchrestauranger där man kunde vara ifred.

Skadorna från tiden på Pricken är nog inte möjliga att reparera.

För hur förklarar man annars tårarna i ögonen och de ord som Bobby Ewings mamma så på pricken uttalade:

- Du såg ut som ett rådjur som inte hade någonstans att fly!

Lugn och fin

Kände bara för att skriva ett par rader i den gamla kära bloggen.

En ny kan vara på gång någonstans därute i cyberrymden.

Men än så länge är det rätt skönt att koncentrera huvudet på ren verklighet.

Önskar mina tidigare läsare en jätteskön helg och smyger ut i världen.

Stängt

På obestämd framtid.

Vi träffade Tyson Gay

Påven och jag träffade Tyson Gay igår. Kul.

Sprang på honom i Stadions innandömen och fick en autograf. Och plötsligt slutade Påven heja på Usain Bolt och är numer Tyson Gay-supporter.

Jag är brutalt trött efter en intensiv vecka.

Golf med Långe igår morse. 

Nu blir det städning.

Sömnbrist

Går man upp tio i sex får man väl skylla sig själv. Men gud vad trött jag är idag. Golf-debacle på Fågelbro som var en svår bana för mig.

Snart DN-galan.

Ska bara ut och fixa lite grejer först. Kanske en te-termos som pappa hade med sig till oss barn när vi gick på galor förr.

Det kommer bli en kul kväll.

Men ursäkta mig!

Hur gammal har man blivit när man sammanfattar en dag av äventyr med att det bästa var att alla var sams?

Dagens utflykter var roliga. Museum och lunch på kines-krog.

Sen iväg och köpa golfbollar. Bara för att upptäcka att bagen jag köpte förra veckan nu såldes med 40% rabatt.

Jag mulnade till och bad att få prata med chefen.

En kort argumentering senare fick jag 480 kronor att köpa bollar för.

Bra där Budget-Golf.

Ännu mer idag

En stor jävla Mio-soffa. Ensam. Tur att det var nedför. Och att den skulle till tippen så man slapp vara jätterädd om den.

Syrrans äldsta och syrran själv var god support. Och syrrans äldsta en hejare när vi sen var på återvinningsstationen.

Dagens mysigaste var en snabblunch i bilen vid Slussen. Jag och syrran käkade strömming och mos med dansk remoulad medan syrrans äldsta åt en våningsburgare (Big Mac).

Av bara farten hann vi med att kasta ett gammalt staket som låg på syrrans tomt också.

Nu blir det slö och slapp hemma. I morgon gäller Tekniksa muséet med Påven och Lorelei.

Vi tre ska förresten på DN-galan på fredag också.

Jag har nog sett 20 DN-galor live, men för dem blir det premiär.

Påven frågar hårt om "James Bolt" verkligen är snabbast i världen.

Starke Adolf

25 kartonger

2 Billy-bokhyllor

En soffa

Tre stolar

Två fåtöljer

En säng

Från våning 3 till marknivå.

Okej, inte bokhyllorna.

Det mesta upp på bilen.

Sen kom La Fleur och hjälpte till.

Och upp med alt från marknivå till våning 1.

La Fleur.

En hjälte!

Och jag. En större hjälte idag. Faktiskt.

Walk on

Lorelei kommer hem idag

Mamma flyttar i morgon

Jag har tre projekt

Annars allt lugnt

Åka buss

Om bussen är helt tom när man kommer på som passagerare, varför sätter man sig då på det allra första sätet? Närmast föraren.

Varför pratar man dessutom högt i telefon då?

Och om det sitter en person på bussen, varför sätter man sig väldigt nära då? Högst ett stol-par ifrån.

Varför plingar man när man inte ska av?

Varför frågar man om en buss går till Waldermarsudde när det står Waldermarsudde med tre decimeter höga bokstäver i fronten?

Varför trycker man på barnvagns-signal fast man inte har barnvagn?

Så många varför. Så få svar!

Lackar

Svetten lackar

Man lackar golv

Det lackar mot jul

Man lackar ur

I min parallellklass gick en kille som hette Klaus

Honom kallade vi Lacka Skithål

Så gjorde man förr

Lagom

Det blir aldrig riktigt lagom. Inte nu heller. Nu har jag gjort Samhällstjänst så det lyser blått ur ögonen på mig.

Två kvällar kvar.

Nästa vecka är mammas flytt. Den kunde gärna få vara klar.

Inte så upplyftande.

Skatter från förr

Att flyttpacka hos mamma är att dyka ner i ett nostalgi-hav. Ju längre in i garderoben man kommer desto mer spännande fynd från förr kommer fram.

Skinnportföljen jag hade till lekis är tyngst hittills.

I köksskåpen kommer husgeråd fram som man inte sett sen Dackefejden.

Jag vet precis vad vi brukade ha i varje skål.

Det är mysigt och sorgligt samtidigt.

Ny golfbag

Efter sju obekväma år har min golfbag gjort sitt. Obekväma för bagen alltså, för jag är väl inte direkt personen som är rädd om alla saker.

Åkte jag alltså till Budget Golf och gick in och kikade. De skyltade hejvilt med en Izzo för 595 kronor, nypris 1495.

Aldrig har jag sett sånt försök till bondfångeri. Den bagen var så usel i sin kvalite att man såg det med blotta ögat.

Frågade jag alltså expediten vad det var för fel på bagen, och hon svarade ärligt:

- Den går sönder i sömmarna, Vi reklamerar massor av dem.

Så jag valde en annan bag. Dyrare men bättre kvalité.

Och när vi stod i kassan för att göra affär kom en man in och ville reklamera sin Izzo-bag.

- Den gick sönder efter två dagar. Och det var ändå den jag fick som reklamation för den förra som höll i tre.

Pia Sundhage

Just nu gästar Pia Sundhage SVT:s morgonsoffa. Pia Sundhage är en kvinna att se upp till på många sätt. Inte bara för att hon gjort en massa nytta för Hammarby.

Sundhage är en fantastisk idrotts-tjej, som också står för väldigt fina mänskliga värderingar.

När hon vann OS-guld som tränare för USA vägrade hon gå på segermiddag hos George Bush.

Jag skulle heller aldrig gått på middag hos Bush. De som känner mig väl vet att jag är en man med ibland väldigt starka principer.

Igår kom förresten antagningsbeskedet från universitetet. Det är dags att börja plugga igen. Minsann. 

Schemat var inte alltför betungande , två dagar à två timmar i veckan.

Kanske var det därför nattens drömmar handlade om gymnasiet. Jag sprang omkring i olika korridorer och letade klassrum. Behövde ett att sova i, faktiskt.

Plugga ska bli kul.

Och jag har ju en väldigt duktig privat-lärare.

Trött fet och 48

Fortfarande det bästa namnet på ett radioprogram. Det var Täppas Fogelberg som hade det.

Vill ni höra ett annat bra radioprogram ska ni gå in på sr.se och höra på Johan Rabaeus sommarprogram från igår. Det var jävligt bra.

Roligt och bra framfört. Innehållsrikt manus. En fantastisk hyllning av Ernst-Hugo Järegård.

Toppen helt enkelt.

Annars har ju de flesta sommarprogrammen varit ganska kass i år. Och varför måste alla som får chansen antingen spela egna låtar, eller något med någon anhörig?

Christer Sjögren spelade sig själv. Anette Norberg sin son. Och det har varit många fler exempel.

Dåligt.