Jo det var det här med namn

När jag var liten skaffade jag mig en liten hobby som gick ut på att lära mg almanackans namnsdagar utantill. Det tog väl några månader, och sen satt de där. Svea, Alfred, Rut, Hanna....

Med åren har kunskapen försvunnit men en hel dagar sitter fortfarande kvar på Rainman-vis. Även om man försökt förstöra för mig med att slänga in nya namn, och flera på samma dag.

Just det här med fler namn på samma dag förbryllar. En del har fortfarande bara ett. De flesta har namn som på något sätt matchar varandra. Som Gun/Gunnel, Rutger/Roger, Ingemar/Gudmar.

De här exemplen kommer från början av juni, och allt är harmoni. Fram till den åttonde juni. Då dyker den extremt udda namnkombinationen Svante/Boris upp. Vad tusan har de två med varandra att göra? Svante och Boris. Undrar om det finns ett enda syskonpar som heter det?

Vilket leder mig in på en fantastisk kvartett som är nära släkt med Lindhy. Fyra personer som alla är/var helsyskon med varandra.

Här är jag lite sugen på att anordna en tävling och ge ett fint pris till den som vinner. Men jag kan slå vad om att ingen, absolut ingen, kommer att sätta de fyra syskonens namn innan året är slut. Inte ens om ni får första bokstaven i varje namn.

Men gissa gärna i kommentatorsfältet. Jag lovar ett pris till den som sätter första namnet.

Bullformar i storpack

Regnet som faller över Stockholm är verkligen regn och inte tårar över city. Det är blött blött blött överallt. Jag får längtan efter att sätta på mig gummistövlar och regnställ och gå ut i skogen och hoppa i vattenpussar. Finns det något bättre än när det luktar sommarregn i skogen?

Bolibompasex har jag hört talas om från mina vänner som har barn, men igår upptäckte jag även fenomenet Bolibompaprat.

Aptopå lust har jag efter ett år här på Kungliga Södermalm just idag en svår frestelse att åstadkomma någon typ av förändring med min lägenhet. Dagens schema är ganska tomt, möjligtvis nån matstund med Lindhy. Men annars borde jag kunna fixa och trixa lite här hemma.

Sen började en orange lampa lysa på bilens instrumentpanel och det betyder lite större service. Aldrig får man vara riktigt glad. Och är man ju det så regnar det (som Stefan Sauk sa i Lorry). Och någon Vansbrosimning lär det inte bli eftersom jag inte har lust att ta tåget dit.

Förresten undrar man ju om det räknas som hemmafix att sitta och bränna jäkligt bra skivor.

Slutlign har Filip Struve för jävla fula brillor. Men det är ju hans sak.

Sådär ja

Livet är bäst när det är under full kontroll
När inte andras förehavanden spelar nån roll
Då man går omkring och känner att man har koll
Sådär som när Maradona spelar boll

Så finns det spelare i andra lag
Såna som kan förstöra en trevlig dag
Dom som är starkare än ens eget jag
Sådär som när en honungslös Bamse är svag

Men såna gestalter är bäst att glömma
Man ska inte gå runt där och tänka och drömma
Det är bäst att minnesförråden tömma
Sådär som när Alzheimerssjuka leker kurragömma

Fast det är ju en strid mellan hjärta och hjärna
Det slutar med att man minnen vill värna
Då blir det rätt fel, ja man misslyckas gärna
Sådär som när Idolvinnaren tror han är stjärna

Förortstitt

Idag åkte två förortsgrabbar på en liten runda. Jag visade La Fleur det ena och det andra efter en skön golfdag ute på Haninge Strand. Där sänkte vi medelåldern med säkert 25 år. Det var veterangolf nämligen.

Sen hem till badkaret, nu ensam...(det vill säga utan La Fleur....)

Därefter en sömnstund på soffan och en jäkla massa nysningar eftersom jag drog på mig nån form av pollenchock ute på banan.

Och på balkongen står mina golfskor och luktar inget annat än satan själv.

Nej hörni

Nu tar vi sikte på den nationella orgasmnatten. Den går att lösa på alla upptänkliga vis.

Jag ska börja den i badkaret efter en blör golfrunda med Sveriges stelaste rygg.

Så idag blir det mesbloggande.

Man kan ju inte vara bäst jämt.

Rainy day

Fjorton grader och ösregn

Undrar när väderguden hörde att jag tänkte spela golf idag.

Borde dra täcket över huvudet och somna om.

Men man har ju ett jobb att sköta.

Hammarbi har bollen, fi fan skit...som en bulgar en gång ropade på läktaren.

Små små ord till en vän

En gång var du bara en röst för mig
En gång var jag bara lite tröst för dig

Från början kunde jag bara ana värmen
Från det som stod skrivet på skärmen

Du blev en vän som räddade mig till livet
Du får mig minnas allt som blev sagt och skrivet

Idag står jag starkare på egna ben
Idag har jag inte lika tydliga men

Vi har gråtit och skrattat oss trötta
Vi har pratat så öronen blivit nötta

Tillsammans har vi upplevt liv och död
Tillsammans i vänskaplig glöd

Det är lite tystare nuförtiden älskade vän
Det blir så ibland för oss kvinnor och män

Ändå har du platsen kvar i mitt bröst
Ändå är du min viktigaste röst, och tröst

Tänker på dig oftare än du kan tro
Tänker på om vi nån gång kommer till ro

Känslor skapar förvirring ibland
Känslor är inte mycket att hålla i hand

Viktigast är ändå att du innerst inne vet
Att jag finns för dig i evighet