Står i kön på Pressbyrån för att betala för Expressen. Sneglar lite på godishyllan och ser en liten reklamlapp för chokladkakan Tarragona. "Bara hos oss".
Hmm, Tarragona var pappas favorit. Den och den vidriga Makalös. Morfar Bofink sägs enligt ryktet ha köpt mörk choklad eftersom han då fick ha den i fred för barnen.
I alla fall så gör Pressbyrån reklam för Tarragona. Och den kostar 18 kronor. Jag hoppar till. 18 spänn för 80 gram. Herregud, den är alltså dyrare än en vanlig Marabou 100g kaka.
Fan heller!
Kollar på en sån och ser att den kostar 22 kronor. Jag har inte köpt en chokladkaka på säkert två år. I alla fall inte på Pressbyrån. 22 spänn!!!! Pappa brukade kalla dem "enkronas chokladkaka":
Annars drömde jag flumdrömmar i natt. Gick längs Strandvägen och samlade tappade enkronor. Hittade 28 stycken bara mellan Styrmansgatan och Dramaten.
Lite senare i drömmen fick Åsnan övningsköra med mig, men jag blev galen eftersom han inte vågade gasa.
Intressant konsert igår. Den var flyttad från Stora Salen till Grünewaldsalen, och den var superfin.
tisdag 10 november 2009
måndag 9 november 2009
Det var mycket på en timme
Tog tunnelbanan upp till Gullmars eftersom det är kortare köer på det apoteket. I trappan upp möter jag Igor Armas. Kändes som ett bra tecken.
Passade på att gå ner på Vivo och handla. Eller heter det bara Vi? eller Vo?
Tanten farmför mig i kassan köper både Aftonbladet och Expressen. Men hon har ryckt ur sportbilagorna. Och så frågar hpn kassörskan var man kan kasta dem.
- Jag kan ärva dem, sa jag.
Tanten tyckte det var okej.
- Men du ska läsa lite mer sport, sa jag.
- Beror på vilken, sa hon.
Så kom en hopkrupen gestalt med två kryckor och frågade om någon i butiken var ledig, så att hon kunde få hjälp ut med två tunga kassar.
Jag erbjöd min hjälp, och på så sätt hade jag liksom betalat för mina bilagor.
Tackade mig själv med en kpky med bröd.
Ikväll ska vi gå och lyssna på en litauisk kammarokrester i konserthuset.
Passade på att gå ner på Vivo och handla. Eller heter det bara Vi? eller Vo?
Tanten farmför mig i kassan köper både Aftonbladet och Expressen. Men hon har ryckt ur sportbilagorna. Och så frågar hpn kassörskan var man kan kasta dem.
- Jag kan ärva dem, sa jag.
Tanten tyckte det var okej.
- Men du ska läsa lite mer sport, sa jag.
- Beror på vilken, sa hon.
Så kom en hopkrupen gestalt med två kryckor och frågade om någon i butiken var ledig, så att hon kunde få hjälp ut med två tunga kassar.
Jag erbjöd min hjälp, och på så sätt hade jag liksom betalat för mina bilagor.
Tackade mig själv med en kpky med bröd.
Ikväll ska vi gå och lyssna på en litauisk kammarokrester i konserthuset.
Påven in a big world
Det blev en okej söndag framåt kvällen trots allt. Även om fotbollsresultatet gick fel. Lorelei och jag körde en söndagssittning i soffan men vid 4-tiden tjatade hon ut mig på en kortare promenad.
Gick från soffsittning till sofftittning på Stalands och hittade en fin rackare på Stalands.
Så hem igen och där introducerade jag henne för Kalle och Hobbe vilken hon tidigare lyckats missa. Vi konstaterade tillsammans att Påven i stora drag faktiskt påminner en hel del om Kalle, även om han inte har ett utan snarare tusen mjukisdjur som är viktiga.
Natten ganska lugn men en bisarr dröm där jag och Doughnuts pojkvän satt i ett sammanträdesrum och intervjuade artisten Emilia. Hon ville att vi skulle gissa vad hon vägde. Jag öppnade med 47 medan DP sa 61. Till slut vann jag på 54 kilo (DET KAN HON ALDRIG VÄGA) och då slet hon av sig sin topp och började flexa sina muskler med naken överkropp.
Jag sa åt henne att hon skulle tänka på att vem som helst kunde fota, men hon skrattade bara.
Gick från soffsittning till sofftittning på Stalands och hittade en fin rackare på Stalands.
Så hem igen och där introducerade jag henne för Kalle och Hobbe vilken hon tidigare lyckats missa. Vi konstaterade tillsammans att Påven i stora drag faktiskt påminner en hel del om Kalle, även om han inte har ett utan snarare tusen mjukisdjur som är viktiga.
Natten ganska lugn men en bisarr dröm där jag och Doughnuts pojkvän satt i ett sammanträdesrum och intervjuade artisten Emilia. Hon ville att vi skulle gissa vad hon vägde. Jag öppnade med 47 medan DP sa 61. Till slut vann jag på 54 kilo (DET KAN HON ALDRIG VÄGA) och då slet hon av sig sin topp och började flexa sina muskler med naken överkropp.
Jag sa åt henne att hon skulle tänka på att vem som helst kunde fota, men hon skrattade bara.
söndag 8 november 2009
Lite tomgång
En lång dag i Det stora huset igår. Sen natt där Lorelei somnade på min axel medan jag halvslumrade framför Livet från den ljusa sidan. Jack Nicholson är en svår skådis. Vet inte om han är bra, dålig eller bara Jack Nicholson.
Inte hundra kärnfrisk så ställer jag in fotbollen med La Fleur. Får bli slö-tv i stället. Om ens det.
Inte hundra kärnfrisk så ställer jag in fotbollen med La Fleur. Får bli slö-tv i stället. Om ens det.
lördag 7 november 2009
fredag 6 november 2009
Åttatusen
Det var vad bananerna kostade för Kurt Olsson och hans frun Gun när de var på semester i Italien.
8 000 är också snart antalet tjuvtittare på den här sidan.
Kanske blir det ett litet pris till den som blir det.
8 000 är också snart antalet tjuvtittare på den här sidan.
Kanske blir det ett litet pris till den som blir det.
torsdag 5 november 2009
Krånglig saga
Påven och hans kompisar går i skolan varannan söndag och lär sig litauiska. Nu närmar det sig juletid och då ska man såklart ha något litet uppträdande.
De har fått lite olika vinterverser att träna in. Lorelei tyckte det hela var lite tamt och bestämde sig därför för att skriva till fröken och föreslå att man skulle sätta upp en pjäs istället.
Efter att hon mailat satte hon sig och surfade och hittade hela manuset som låg till grund för verserna. Det var ingen lek.
Första versen handlade om hur en liten ispojke mötte en alkoholist med vodkaflaska i näven...
Och så fortsatte det.
Fröken hade helt enkelt valt ut de mest neutrala vintriga verserna.
Lorelei ångrade sig snabbt vad gäller pjäs. Nu blir det verser.
De har fått lite olika vinterverser att träna in. Lorelei tyckte det hela var lite tamt och bestämde sig därför för att skriva till fröken och föreslå att man skulle sätta upp en pjäs istället.
Efter att hon mailat satte hon sig och surfade och hittade hela manuset som låg till grund för verserna. Det var ingen lek.
Första versen handlade om hur en liten ispojke mötte en alkoholist med vodkaflaska i näven...
Och så fortsatte det.
Fröken hade helt enkelt valt ut de mest neutrala vintriga verserna.
Lorelei ångrade sig snabbt vad gäller pjäs. Nu blir det verser.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
