Att drömma sexdrömmar om sitt ex är knappast någon höjdare. Nu var nattens dröm inte någon köttig historia med mycket naket. Utan snarare ett bevis på hur sval den förra relationen var.
Jag och Lea satt och läste i varsin fåtölj när jag plötsligt ser en artikel om nya roliga sexställningar. En av dem heter "Den bockande samen". Ja just bockande, och inte rockande.
Den gick ut på att mannen måste vara ganska småväxt och att han under sexakten ska ställa sig uppe på kvinnans rygg. Hon ska stå på alla fyra och han ska kliva upp och ställa sig ovanpå alltså.
Det kräver också att mannen så att säga är välutrustad eftersom han från den positionen ska tränga in i kvinnan. Under 40 cm är omöjligt.
Lea tittar upp från sin tidning och skrattar och säger:
- Va, vet du inte vad Bockande samen är. Den har väl alla testat?
Jag vet med säkerhet att jag och Lea aldrig provat den, och jag vet också att hon hävdat att jag är den första man hon varit med. Men här sitter hon alltså och hävdar att hon känner till en helt ny sexställning, och hon antyder också att hon faktiskt utövat den.
Stämningen blir frostig och efter en stund ligger vi på en säng och ska ta upp det gamla fina favoritämnet: "Hur många har du varit med innan du träffade mig"!
Lea har som sagt lovat mig att jag är hennes första kille, men nu, med handen på bibeln, kryper det fram att hon haft 11 stycken älskare under vår tid tillsammans.
En av dem är alltså en mycket småväxt man med enorm penis.
Vilket får mig att tänka på den enda roliga historia som Lea nånsin skrattade åt när vi var ihop. Och detta är ingen dröm. En gång berättade jag en halvfräck historia för henne, då började hon gråta för att den var kvinnoförnedrande.
Men den här gillade hon:
"Det var svenska-lektion i skolan och fröken tänkte att barnen skulle få pröva på att rimma på olika ord. Hon var lite nervös eftersom hon visste att lille Kalle längst bak i klassrummet både hade en snabb hjärna och snuskig fantasi.
Det första ordet barnen skulle rimma på var TITTA.
Kalle slängde upp handen och skrek:
- Jag kan, jag kan!
Fröken förstod vad Kalle var ute efter och gav frågan till Karin som snällt svarade:
- HITTA!
Nytt ord och nu skulle barnen rimma på FULLA.
Kalle blev än mer ivrig och viftade med handen:
- Jag vill, jag kan, fröken fröken!
Bengt fick frågan istället och svarade RULLA.
Ett par ord till följde under samma procedur och fröken började tycka synd om Kalle. Till slut kom hon på ett, som hon tyckte, helsäkert ord: BERG!
Det blev tyst i klassen innan Kalle åter började vifta.
- Jag kan, jag kan!
Fröken blev osäker och letade i huvudet om det fanns nåt snuskigt som rimmade på BERG, men hon kunde inte hitta något. Så nu gick frågan till Kalle. Han tittade glatt upp och sa sen:
- DVÄRG....så måttade han med händerna och skrek....MED EN SÅN HÄR STOR KUK!"
