Stoppa pressarna

Strömmingen hänger på!

Plötsligt blev det roligare.

Men det kommer fortfarande vara lika bra.

Och vemodigt.

Tänk på det!

Så tätt tillsammans sitter vi Jerry å jag i Jerrys Chevrolet...

Är du ensam ikväll?

Ärligt?

Ja, det är jag. Som fan. Inte en kompis som vill hänga på till Nynäshamn och se Mange. Visst, jag förstår er på många sätt. Men jag kan inte låta bli att åka dit ändå.

Men en skum känsla att en valborgskväll sätta sig själv i bilen och åka ut till sin barndomsbygd. Bodde ju där i 1,5 år som spädgris.

Tror det kommer bli gåshud och tårar som fan ikväll. Och en konsert jag kommer att minnas för evigt.

Ni som inte följer med kommer att få höra mig berätta om det här. Länge och mycket.

för ni förstår ju själva hur jävla bra en artist är som kan skriva en text som Tom och kall

Det är natt över Stockholm city
Knappt en själ ens vid Sergels Torg
Nån som står och några sitter
Såsom fångar i sin egen borg
Här står jag och vinkar efter taxi
Lamporna dom glänser som kristall
Sanningen går upp först när jag lagt mig
Att min säng står tom och kall

Nån slags dis som skymmer himlen
Ger oss regn blandat med snö
Nerifrån stan kommer poliser
Deras siren gör vem som helst nervös
Kölden kryper ändå in i märgen
Ingenting fungerar som det skall
Jag vet inte att snart så blir det värre
För min säng står tom och kall

Jag tar vägen ner mot Gallerian
Och där möter en sorgsen Anneli
Hon går fram och säger att hon
Känt igen mig
Hon har hört mig sjunga
Om sin vän Catrin

Vi ger varann en kram sen är hon borta
Det känns som om min mun
Var fylld av salt
Mitt liv det lever jag på hoppet
Men min säng står tom och kall

Ute på stan

En sån där lugn morgon i stan. Lite mindre folk än vanligt.

Skönt att vara i samhällstjänst då. Lyssnar på usel radio och funderar över livet.

Jobbar fram till 13, sen får vi se.

Borde städa lite hemma. Eller mycket är det väl "ejenklien".

Sen ikväll blir det motor-asså-vägen ut till Nynäshamn och en sen konsert med min Gud Magnus Lindberg.

Nattens schema

00.10 Sitta lite vid datorn

00.25 Borsta tänderna

00.35 Fixa till sängen

00.40 Sätta på en bra låtlista

00.41 Ställa in väckning

00.42 Blunda

00.45 Rulla över på mage

00.47 Somna

01.55 Vakna till av att det är tyst

01.57 Komma på att jag måste sätta på nåt nytt att lyssna på

01.58 Öppna balkongdörren

02.11 Somna om ordentligt

05.53 Vakna till

06.25 Höra larmet

Karl Marx och Gamla Ullevi

Min kompis Karl Marx bor i Skärholmen.

Han har säsongskort till IFK Göteborgs hemmamatcher.

Idag var jag tvungen att skratta åt honom och säga:

– Du är fan dum i huvet!

Då skrattade han ännu mer. Och hjärtligt.

Han åker tåg till alla hemmamatcher.

På söndag ska han och jag kanske åka till Alingsås och se IFK-Bajen i handboll.

Jag är också dum i huvet.

Med Cirrus som sällskap

Jag och Teliapappan har haft en härlig förmiddag på golfbanan i Österhaninge. Min första runda för säsongen, och stundtals såg det riktigt bra ut.

Vi fick sällskap av en farbror som hette Olle. Han hade i sin tur med sig en riktig myskorv som hette Cirrus. Cirrus höll låda hela dagen och hade den rara egenheten att han skällde till varje gång husse slog iväg bollen.

Men bara ett litet voff, och bara när husse slog. Inte när jag eller Teliapappan gjorde det.

Fasen vad hundar är bäst.

Nu väntar snart en halvtimme i badkaret, sen kanske det blir lite sova innan en kväll i Det stora huset. 

Kändes ändå rättvist att Teliapappan jobbar på samma ställe, men måste vara inne klockan 15.

För övrigt intressant att man kan lägga ut sina golfskor på balkongen i november, och sen ta in dem i slutet av april. Och det fungerar att ha dem.

Fast det är klart, jag skulle ju inte vilja vara den som fick kyssa mina fötter just nu. Eller krama mina strumpor.

Ska ni höra nåt bra förresten?

Dagens röra

Tillbaka vid datorn efter ett jobbigt möte där saker och ting visade sig vara inte alls som dom borde vara. Huvva. Inte direkt av privat karaktär, men ändå.

Annars en skön dag i Stockholm där Hon bredvid och jag ska ha eftermiddagsträff. Kul att få lite skvaller från Röda Pricken.

Ska hinna vässa golfklubborna innan det också eftersom Teliapappan och jag ska ut på banan i morgon. Första rundan för i år. Knasigt nog brukar de rundorna gå ganska bra.

Magnus Lindberg går för högvarv i P4 nu. Grattis Mankan, STIM-pengar är aldrig fel.

Ett väldigt bra sms

Alldeles nyss blinkade min telefon till. Det kom ett SMS från en kille som jag bryr mig om. För att han är en sån himla schysst snubbe.

Och han hade fått det bästa besked man kan få, om jag får bestämma.

Grattis som fan till den praktikplatsen.

Och för att citera mig själv: VAD SA PAPPA????

En kväll på jobbet

La Fleur är min chef
Teliapappan och Tusen Frågor är mina kollegor

Teliapappan och jag laddar för golf på onsdag

Runt om oss pulserar världen men jag fick titta på Solna och Sundsvall när dom tävlade om att kasta bollar i korg. Sundsvall kastade bäst.

I morgon kväll Packet på Riche. Vore kul med rätt sällskap om deadline klaras av.

Giroavgift

Lömsk     NÄ

Glömsk   IBLAND

Drömsk  JA DET ÄR JAG VÄL

Insättning

Jag är så barnslig att jag tycker det är ganska häftigt med insättningsautomater.

Idag stoppade jag in 24 stycken 500-ingar i en sån. Och så sa den att den fått 12 000 som den satte in på mitt konto.

Jag är alltid livrädd att den ska räkna fel. Men det gick bra.

Träffade The Mac utanför. Vi pratade om ditten och datten. Och jag påminde om den där middagen som hon ska har för mig, Semlan och La Fleur. Det är exakt sex år sen vi bestämde det.

Dagen

Frulle på stan med La Fleur

Samhällstjänst

Hem ett tag

Det stora huset

Tidspressad?

Ja som fan :o)

Daddys gone

Sitter och funderar här alldeles ensam på söndagskvällen. Lite vemodig och lite sorgsen, men det får man vara ibland.

Var iväg och spelade hönsaboll på kvällen och fick roliga berättelser om hur Racketdoktorn bjöd sin fru på Gröna Lund när de firade 30-årsjubileum efter sin första date.

Nu hör till saken att de träffades just på Grönan, så det var riktigt romantiskt.

Så berättade Ribbans pappa att han och RIbbans mamma just idag firade 40-årig bröllopsdag. De gjorde det genom att åka och träna. Det är fan klass.

På TV spelar de snooker.

En enveten låt har bitit sig fast i pallet de senaste dagarna. Och det är inte Fallin med Wooden Shjips. Den finns där också. Men annars är det

Daddys Gone - Glasvegas   

Så oerhört gripande text. Kolla länken ovan.

Brudmagneten och jag har ju diskuterat om man får köpa skivor med artister som breakat. men som man själv dissat. Han var tvungen att gå till Åhléns och köpa Glasvegas när han väl insåg deras storhet. Att gå till "egna" lilla affären var för pinsamt.

Och på valborg spelar Mange med band. Fan vad jag längtar. Har bjudit med en jävligt otippad gäst. Kul om han hänger med.

SÄV

Min saknad 

Är vaknad

Jag är här

Du är där

Jag hoppas så klart

Att vi ses snart

Tom i bollen

Det har varit mycket ett par dagar nu. Med möten och träningar och jobb och annat. Känns mest roligt, men jag börjar komma in i det där läskiga stadiet att jag är rädd att jag missat något.

Jag har ju fått börja använda almanacka för första gången sen jag var heltidsanställd i samhällets tjänst. Och det fungerar bra, men ändå.

Idag är det mer samhällsnytta och lite hönsaboll som gäller.

Skulle ha fixat blomlådor till balkongen, men det hinns inte med.

En naken kväll på stan

Mitt i natten idag igen. Fortfarande i uniform. Efter en solig dag på stan blev det en helkväll i samhällsnyttans tjänst.

Sjukt mycket folk hela kvällen.

Tyvärr ledde det till att jag missade Eldkvarn tillsammans med Brudmagneten nere på Göta Juck även känt som Veneriska Trädgården.

Kvällen har varit naken eftersom jag glömde mobilen hemma när jag bytte sommarkläder till den blåa dressen.

Man känner sig sjukt naken. Och stressad.

Hade 8 missade meddelanden nu när jag kom hem.

Sorry till dig som hade messat två gånger. Men tack för godnattkramen :o)

Nu ska här sovas, ska bara kolla klart när Rikard Palm berättar vad som händer i världen.

Det kan ju bli fel.

02:38

Så här sent har jag inte varit vaken sedan Eldkvarn brann.

Eller i alla fall inte sen senast.

Lite "tankar-far-runt-i-huvudet-natt".

Som tur är är det snälla och braiga tankar. Men svårt att sova ändå.

Ibland skulle jag vilja vara som alla andra och kunna smälla i en film i DVD:n och sitta och slumra till. Men jag kan inte se en film utan att snabbspola. Och då tar den slut på en kvart.

Så jag kollar repriserna av en massa lokala nyheter på SVT1 istället.

Vetefan om jag lär mig så mycket. Men tåget krockade i alla fall i Ramnäs. Där har man ju varit.

En avsugning mot en bit ost

Det här inlägget är inte lämpligt för barn under 18 år!

Hamnade på Stockholms Stadion ikväll för att se Djurgården förnedras av Brommapojkarna. Sånt härligt namn, Brommapojkarna. Och så lite Allsvenskan. Under hela min fotbollstid har Brommapojkarna alltid varit en stor ungdomsförening utan stora ambitioner. Nu har man tre raka segrar mot Dif i Allsvenskan.

På ett soligt Stadion satte jag mig ner bredvid en viss Mister Bister. Fotbollsstockholms kanske mest cyniska röst. Han tittade med tvekan på mig när jag frågade om det var OK att slå sig ner. Först när jag tagit av mig solbrillorna och sett honom i ögonen sa han att han kände igen mig. 

Vi har inte setts sen förra våren och skägg, solbrillor och 40 försvunna kilo kanske är en hyfsad maskering.

- Tur det var du, sa Mister Bister. Jag satt här och fruktade att det skulle slå sig ner not miffo typ xxxxx xxxx på xxxx.

Han är sån. Rak och ärlig. Och osams med de flesta.

Men vi har jävligt roligt när vi ses. Bittra, buttra men med samma svarta humor.

I halvtid kom Hon som tog mitt jobb och morsade och sa att hon inte heller känt igen mig. Och efter matchen ropade Åsnan:

- EHVM, fan vad du är deffad!

Kul!

Men åter till Mister Bister.

När matchen närmade sig slutet konstaterade han att den varit så dålig att det var läge att åka in till stan för att trösta sig med några pilsner. Han har tydligen ett stamlokus på Malmskillnadsgatan, precis vid den vändplan där det står som flest nattfjärilar och säljer tjänster.

Så berättar han om hur han för något halvår sen hade köpt en lyxig bit holländsk Edamer på T-Jarlen innan han gick upp till krogen. På väg dit stöter han ihop med tre gatflickor som alla erbjuder sina tjänster. En av dem genom att helt sonika visa brösten.

- Då flög fan i mig, jag var inte helt nykter, men jag försökte med att byta osten mot en avsugning, säger Mister Bister.

Tydligen blev det nobben.

Han tog en krogkväll och skulle åka hem när han i rulltrappan ned mot tunnelbanan stöter ihop med ännu en kroppsförsäljare.

- Hon visade brösten också, säger Mister Bister. Men då skrattade jag bara. Sen åkte jag hem. Och åt ost.

En bra dag

Teliapappan, Karlstad 1989 och jag gick på konsert idag.

Vi såg Docenterna i en halvtimme.

Joppe Pihlgren är ändå Joppe Pihlgren.

Och Idde Schultz är definitivt ändå Idde Schultz.

Och Koma var en himla fin ny låt.

Nu går jag på fotboll och sitter i kvällssolen.

Sämre kan man ha det.

Å för all del bättre också. Det är ju Difgården som spelar.

Kolibrins vingar

Ett sms, kanske bara en rad

Räcker ibland för att göra mig glad

Det kan ju inte vara svårt att fatta

Du har lätt för att få mig att skratta

När det är tungt och jag behöver tröst

Finns du som en lugnande röst 

Men din underbara mjuka dialekt

Är också som den friskaste fläkt

Hördu drömmarnas dam

Kom hit så får du en kram

Eller två

Tvättstugan är också en vän

Hade möte med en gammal kompis klockan 7.

Tvättstugan.

Samma metod som alltid. Ned med all tvätt i ett gammalt påslakan. Fördela på tre maskiner. Nåt färgrikt kvar till en fjärde.

Allting på 40 grader.

Det mesta torkas i tumlaren. Något plagg i torkskåpet, och en stickad tröja i lägenheten.

Sen viker jag det om några dagar efter att en torr tvätthög legat i fåtöljen.

Greven aka Bertil brukar tycka om att ligga på varm tvätt. Synd att han är så sällan.

Japaner japaner

Jag har en tröja som det står Japan på. Sen har den japanska flaggan uppe till vänster.

Idag blev jag bjuden på restaurang.

Såklart att den var japansk.

Det var faktiskt lite pinsamt.

Morsning hemma hos Brudmagneten på kvällen.

Sen jobb i Det stora huset.

La Fleur var chef. Han höll låg profil.

Dte var tur för honom det.

Så det kan bli

Jag var lite orolig när jag slutade på Röda pricken att det skulle gå illa ekonomiskt.

Imorgon kommer lönen, även denna gång får jag betydligt mer än vad tanterna i glasrummet brukade betala ut.

Det lönar sig att vara modig.

Och när rödprickarna sitter i något tråkigt torsdagsmöte sitter jag på bjudlunch och skriver avtal med ännu en uppdragsgivare.

In your face, porrtofsen!

Så blir det jobb i Det stora huset ikväll, trots att Bajen spelar hemma mot Göteborg. Det kanske inte är superbra planerat.

Planerar gör dock Brudmagneten. Så det står härliga till. Bra där!

Och så till slut en viktig sak:

RYGGRAD!

Ge mig ett A ge mig ett D ge mig ett H ge mig ett D

Och ja...jag missbrukar Cola :o)

Och gillar gratisnöjen!

Och när världens finaste tjej talar om att hon är lycklig. Då blir jag också väldigt glad.

Bra lunch

Japp.

Så var det.

Åkte och handlade efteråt.

Så nu står jag och tillverkar matlådor för fulla muggar.

Ond dag?

Nja, den känns väl inte så himla elak den här onsdagen.

Drog igång tidigt. Starttid 05.46 faktiskt. Inte illa.

Den delen av dagen redan avslutad.

Nu väntar lunch med Lindhy på terrassen. Det låter oroväckande :o)

Eftermiddagen kan bli lugn innan någon kvällsaktivitet.

Såg förresten en grön Volvo 460 i morse. En sån som exsambo Lea körde sönder.

Trodde inte det fanns såna kvar.

Bilar alltså.

Jo förresten

Det där med att jag tänkte ett positivt: " Fan också...."

Det är nog egentligen inte sant rent tidsmässigt. 

Jag kände på mig det redan innan.

Men vågade inte berätta det.

Somna in

Det kändes lite bättre än vanligt att somna igår.

Det hände så många bra saker på kvällen.

Tror det var därför jag lyckades sova åtta timmar också. Nästan i alla fall.

Idag blir det simning och kanske även löpning.

Sen lite städning på eftermiddagen.

Så här då

citerat från en av de främsta

I rummet i gryningen aska och fimpar och skivfodral
snarkande raggsocksfötter och pipor och grapefruitskal
och hon bredvid mig på vår hårda bädd
jag vart ängslig och rädd!

Men Bart som satt i fönstretoch tvätta sina sår viska:
va fan min vän!?
här har du hittat nåt så ring nu kontoret
du har annat att göra idag än och sortera post
så ligg inte där och lipa

Och vad övrigt är är misstag

Har tackat ja till ett erbjudande.

Bra för CV:t.

Men svår uppgift för en som är analfabet på området.

Fast vad fan....

Idag

Jobb i det Stora huset.

Sen blir det nog derby på Råttis.

Om man inte fryser ihjäl.

Lycka till till alla som behöver det.

Finns

Jag finns och är.

Men hellre på utsidan än insidan av datorn för tillfället.

Så är det idag med.

Uppehållsväder

Sol ute

Några grader varmt

Jag sitter vid en dator och glor

Det är dags att ta paus ett tag

Vi kanske ses

Resan når sitt slut

Likt vågorna som bryts

Likt vindarna som far

Har jag förlorat målet

Nu finns inget mera kvar

Likt tiden som har flytt

Likt solen som går ner

Har jag förlorat slaget

Om min egen verklighet

Och resan når sitt slut

En gång var jag vacker

Innan lögner svek och skit

Var jag nog på riktigt ändå

Mitt sinne känns så tomt

Mitt hjärta är ett hål

Du kan se det i min blick

Att döden snart ska hälsa på

Visst mycket har vart bra

Och hoppet sägs ju va

Det sista man ska lämna

Men jag måste ge mig av

För resan når sitt slut

En gång var jag vacker

Innan lögner svek och skit

Var jag nog på riktigt ändå

(©)Karlsson, C

Soundtrack till en blogg

Det finns en sång av Håkan Ahlström som heter "En helt vanlig man".

Det är den som fått namnge den här bloggen.

Den ligger inte på youtube eller så, men om man klickar in på den här sidan

Håkan Ahlström

kan man få höra sången. Fantastisk text, av en man som tyvärr gick bort alldeles för tidigt.

Tryck på spela när ni är där.

Det kostar inget.

Det hackar till var 30:e sekund, men det är bara att köra vidare.

On my way home

Det blev en resa i solens tecken hem från Helsingborgskan och hennes familj.

Satte farthållaren på 150 och lutade sätet bakåt. Skönt.

I Gränna blev det en liten rast på ett härligt konditori där jag åt en räkmacka i sällskap av åtta storljugande farbröder som berättade om karameller i Mariannelund, abborrar på 4,7 kilo och hur Harald skulle gräva ett dike.

Jag satt inte med dem utan vid ett bord bredvid, men jag lät mig underhållas ändå.

Åkte vidare hemåt och konstaterade att det går att komma fort hem från Skåneland nuförtiden.

Jag minns när Brudmagneten och jag och flera andra åkte till Roskilde förr i tiden. Då tog det flera timmar mer, genom usla vägar i Småland.

Men det var kul det med.

I nästa inlägg ska jag berätta om Kolven och Berndt bara för det.

Det är den roligaste berättelse jag vet.

Jag är fri jag har sonat

Så sjöng Evert Taube en gång när han hade dräpt en neger.

Själv körde jag ihjäl en gås på motorvägen utanför Helsingborg.

Ingen större dramatik i det, det blev mest färsk svartsoppa av pippin. Inte direkt lika tårdrypande som Vildandens sång eller så.

Kör stående skrivning på ett hak i "sundets pärla" och här är jävligt hemliga människor runt omkring mig.

En irakier eller liknande står tre decimeter ifrån mig och tittar in i en tom skärm.

En pundarbrud äter en kanelbulle på ett väldigt aggressivt sätt.

En hund skäller och längtar hem till Danmark.

Och uppe på en hamburger-restaurang såg jag alldeles nyss två personer som jag kände igen alltför väl.

Den ene av dem log och sa: 1-0 i 93:e.

Det gällde inte Bajen.

SMS från syrran

Syrran messar tidigt på morgonen:

"Fan vad coolt. Jag är numera caj-fan. Han är nog min sverige-tvåa efter micke t. Köpte skivan igår. Måste stödja :o)"

Tycker det är min syrra som är cool. Hon är inte som andra syrror. Det är därför jag tycker så mycket om henne. 

Jag tycker om dem som inte är som alla andra. 

Nu ska jag alldeles snart åka ner till Skåne och hälsa på Helsingborgskan.

Vi ska se Bajen på Olympia och sen ska vi försöka hinna umgås lite också.

Det blir en lång bilresa. Men vardagsresor brukr vara lugna eftersom det finns en massa gose-mys på radio då. Tyvärr får man väl trampa lite lösare än vanligt på gaspedalen eftersom jag redan har ett ärende hos ordningsmakten.

Skulle liksom inte ha råd att bli av med körkortet.

Roliga saker med kompisar igår:

* Bra samtal med Doktorn fd Avhandlaren som jag tycker fått bra besked

* Bra meddelande från Brudmagneten som fixat en film

* Bra gjort av Polly som var riktigt duktigt med plugget

* Bra att Semlan är tillbaka på jobbet

* Bra att Lindhy är knasig

* Bra att morbror Jösse var ute med barnvagn

Kall kväll på Stadion

Soffan lockade väldigt mycket på förkvällen. Det var lite halvkallt hemma på söder och molnen drog in så sakta.

Ändå fick jag fart på buggarna och tog en promenad genom stan upp till Stadion. Djurgården-Gefle. Och egentligen förstår ju alla redan där vad som väntade.

En fullkomligt genomusel match som jag genomled i kalla vindar. The Marlboro Man satt bredvid i en toppluva som kanske inte vinner mode-SM.

0-0.

Och under min fleecefilt tänkte jag att jag hade mått så mycket bättre hemma.

Å andra sidan fick jag frisk luft, två promenader och kul snack i pausen med lite kollegor som Pingisgurun, En gammal granne och Tårtans brorsa.

På TV sjunger Lars Bygdén just nu. Har ni inte koll på den figuren så youtuba lite. På honom eller Thousand Dollar Playboys.

Gästrecension

Jag är fräck nog att sno en recension rakt av från något äkta Geni som kallar sig Pekbokspojken.

Även om jag inte vet om jag tillåter uttrycket "Min älskade Mange Lindberg".

För Magnus Lindberg är ju min älskade "Mange Lindberg"!

Recensionen, som är värd fem plus bara den!

Men idag var det sannerligen något som borde vara allas rättighet att få se.
Om man vill orkar och har fantasi.
Det var mycket långt, förband från 19.00, sedan 19.30 - 23.00.
20 minuters pisspaus.
Och under alla dessa timmar var det sannerligen fest med en mycket spontan och glad
Caj Karlsson som sjöng jättemånga duetter med alla härliga kompisar som fanns att hitta.
Som satt i sin soffgrupp och njöt när Sveriges Gubbrockselit sjöng egna låtar och hur allt detta blandades
på ett mycket stort och brett sätt. Festens tema var typ, bredd, blandat och kompromisslöst av sköna gubbar och några söta flickor.
Och detta är jag mycket nyfiken på hur herrar recensenter i landets tidningar skall återge.
Det kan sluta precis hursomhelst.

Det krävdes viss konstlust att se denna afton och att ta in alla intryck, men jag älskade varje minut med ett ynka undantag.
En Martin Andersson som inte hade där att göra. Men han var försumbar. En wannabe.
Kvidande vackra ballader med Magnus Lindberg [min älskade Mange Lindberg], Linus Norda, flickorna i Cockies n Beans.
Egna låtar av Caj Karlsson. Gammalt, nytt. [en rörd CK knöt näven när han framförde "avd. 10" på ett starkt sätt]
Cabaretduett med Stefan Sundström. Stefan Sundströms eget vackra bidrag. Om döden.
Punk deja vu med Johan Johansson och man kände nästan att man var tillbaka hos KSMB nånstan på 1980-talen!
En sann scenkonstär Johansson som den punkrockare han är.
En Lasse Tennander som gav precis tvärtom mot punk. Känslosamt så att Caj Karlsson aldrig ville sluta krama honom.
Två störtsköna låtar med Anders F Rönnblom. En från soffgruppen i duett.
Och en lååång egen rocklåt med myyycket gitarreffekter och en briljant text. Bob Dylan på svenska.
Kanske bäst under hela kvällen...
En brud, vars namn jag tappade, som spelade saxofon så att Cirkus inte står kvar längre.
Hon blev nog allas älskling denna docka med sin stora trut!
Och sist i artisparaden, Staffan Hellstrand. Superbt.

Sen kom finalen. Nr1.
ALLA artister in, trångt och rörigt och en mycket brokig skara människor där Stefan Sundström, utan undantag, såg roligast ut i långt, grått stripigt hår och lika långt grått skägg. Och hatt. [Hans Scheike varning.]
Men gosse vad han dansade och gosse vad dom spelade "Lilla fågel blå" av Staffan Hellstrand som finallåt.
200km/h på scenen!! Världsrekord. Alla sjöng! Länge. Länge.
Och.
Sen.
Caj Karlsson ropades in igen.
Sjöng en lugn låt till sina barn varav ett fanns i publiken.
Vid ett tillfälle sjöng Caj Karlsson med Frida Öhrn en slags "Om du lämnar mig nu" [LW-MissLi] och Karlsson gjorde sitt jättevackert men Frida Öhrn tog oväntat i för starkt för att den skulle bli 100.
I "Release me" sjöng hon fantastiskt återhållsamt. Saknade det idag. Hitvarning ändå på låten.

Dags för final 2. The Final.
ALLA in på scenen igen och dags för en splitterny sång som var jättelång. Alla hade papper.
Johan Johansson berättade en anekdot om att denna låten var en blandning av Mikael Wiehe och Thomas Di Leva. En kosmoslåt.
Och sen rev dom av låten, Låten; "Holger är kvar"!
Wow, detta har jag på film vilket jag sjukt glad över.
En mycket lång låt där något unikt i form av att alla dessa musikikoner tillsammans stod där i en enda stor eufori och med glädje och kärlek och en underbart rörd Caj Karlsson sjöng för full hals i en evighet: "Holger är kvar".
[Utlovade Lars Demian kom inte. Magsjuk.] Och man kan säga att Stefan Sundström tog som sin uppgift att vid ett mycket stort antal tillfällen stoppa in att "Demian är magsjuk" i "Holger är kvar".
Kvällens stora humorinslag från Scheike.
Det kommer att dröja innan jag får se något liknande detta igen.
Det var som om jag var på Gärdet och det var 1970-talet igen.
Det bästa med detta var att det så brokigt och konstigt och att inget stämde så att det blev helt underbart.
Det märktes att detta låg inget produktionsbolag bakom.
Och när händer det igen?

Alla som kan se detta; -Missa inte för helvete!!

Relationer i bakhåll

Visa mig ett enda förhållande
Som är riktigt så där förtrollande
Där den ena inte är för kollande
Och den andra inte är för vållande

Visa mig ett enda undantag
När man och kvinna är ett lag
Trots starka du och starka jag
Där lyckan strålar varje dag

Visa mig nåt som fungerar
Som inte ständigt havererar
Där inte hon eller han kreverar
Eller båda till slut exploderar

Solen glimmar blank och trind

Om vattnet ligger likt en spegel vet jag inte. För jag har inte varit ute än.

Fortfarande omtumlad efter igår.

Ska gå och köpa frukost.

Har snackat bort 90 minuter av livet med Lindhy. Ämne:

Kroppsbehåring!

*

Snart jobb-intervju med två farbröder.

Får se hur det går.

Eftermiddagen blir städning.

Och sen kanske fotboll ikväll på Hästskit-stadion!

En superkväll på alla sätt

Tårar blandat med skratt.

Allsång blandat med andäktig lyssning.

För mig var det en sagolik föreställning på Cirkus i nästan fyra timmar där Caj Karlsson hade samlat kända och okända vänner.

Att få se honom och Magnus Lindberg sjunga duett var såklart både tupphudsframkallande, tårdrypande och alldeles alldeles underbart.

Rockhjälte efter rockhjälte äntrade scenen och mycket var magiskt.

Fem plus på alla sätt och vis.

Coolast av alla en ung kille som heter Linus Norda och som jag aldrig tidigare hört talas om.

Mest otippat att Lilla Fågel Blå blev extranummer.

Största chock: Stefan Sundström i långt grått skägg och grått stripigt hår.

Coolaste kläder: Johan Johansson i leopardbyxor.

Återkommer i morgon med mer intim recension.

Nu ska jag lyssna i min hjärna.

En udda kvartett

Brudmagneten

Syrran

Mags

Jag

Vi fyra går på konserten om någon timme. Mags hoppade på när hennes man inte hade lust. Det är klass. Och jag trodde det var han som stod för musiksmaken i familjen.

Samling på Cirkus 19.20

Jag tar färjan.

Brudmagneten tar bussen.

Mags cyklar.

Syrran tar bil.

Jag och syrran har känt varandra sen alltid.

Jag och Mags har känt till varandra sen 1981 och varit kompisar sen 1984.

Jag och Brudmagneten började i samma klass 1983.

Det är lite häftigt att ha kompisar som funnits med i livet så länge. Alla tre var faktiskt gäster på mitt bröllop för länge sen.

Tror dessutom syrran var kär i Mags brorsa förr i tiden, det var nämligen alla.

En gång fick han åka med mig när hans cykel hade gått sönder längst ute på Djurgården. Då kanske han var kär i mig i 20 minuter.

På torsdag ska jag förresten åka till Skåne och hälsa på en annan kompis från förr. Men det är en annan historia.

Syrran slår till igen

För någon månad sedan var jag på konsert med syrran. Det var då hon fällde den berömda repliken:

- Jag skulle kunna gifta mig med Micke Thåström.

Idag slog hon till igen.

Hon ringer och säger att hon är lite skeptisk inför kvällen. Att det kanske inte är riktigt hennes musik trots att jag skickat en massa bra länkar som träning.

- Du vet, det är ju sån där svensk musik...jag gillar ju liksom mer....Thåström.

Jag blir alldeles tyst. 

Sen inser jag att jag i och för sig inte har en jävla aning om vilket land Micke Thåström kommer ifrån.

Kan han va kines?

Träff

I morgon ska jag på lunchdate med två män. Lite suspekt att träffa folk sådär tycker jag, framförallt när det gäller eventuella jobb.

Det är en blandning mellan jobb/fritidssyssla men det kan vara bra saker att pyssla med inför framtiden.

Så måste man tänka.

Bra dag annars i Det stora huset. Även om jag fick börja svintidigt.

Men lyckades faktiskt med sånt som jag inte ens var nära att kunna för tre veckor sedan, och det är ju bra av en IT-idiot.

Har varit reservhandledare åt Polly idag, klarar väl rollen hyfsat eftersom jag i alla fall har pejl på en del av hennes pryl. Men jag är ju helt lost på den andra detaljen eftersom jag inte varit i den branschen sen Polly var i en annan roll i den branschen.

Nu blir det slappa nån timme innan syrran kommer förbi och fixar skjuts till kvällens konsert.

Frukostklubben

Godmorgon godmorgon hör fåglar sjunga glatt....

Eller kanske inte.

Mest segt faktiskt när man får ha klockan på 05.20.

Inga förvirrade drömmar i natt i alla fall. varken om djupfrysta räkor eller längden på diverse organ.

Jobbar till mitt på dagen innan det blir lite sömn fram till kvällens konsert med...

CAJ KARLSSON
MAGNUS LINDBERG
STAFFAN HELLSTRAND
STEFAN SUNDSTRÖM
LASSE TENNANDER
LARS DEMIAN
JOHAN JOHANSSON

Och några till.

För övrigt vann Falkenberg SM-guld i volleyboll. Alltid glädjer det någon!

Så smyger natten in

Brudmagneten var förbi på en kopp te

Vi kollade skolkatalogen från ettan på gymnasiet

Jag får märkliga känslor med sånt

Som att jag skulle kunna gå och sätta mig i skolbänken i morgon och se mina gymnasielärare som auktoriteter

Men att jag lika gärna kan minnas det som forntiden

Det här blev ett inlägg utan punkter

Jag sätter punkt här i stället

Debut

Jag har debuterat!

Får lov att säga att det faktiskt var kul.

Även om det inte var världsklass.

Morgonen

Otroligt lugnt i Det stora huset.

Hockeypappan sitter och äter leverpastejssmörgåsar och The Marlboro Man läser ot Etiopien, eller nåt.

Hur man ska få den här dagen att gå fram till klockan 13 när det börjar på riktigt är tamejtusan svårt att veta.

Det kan vara extremt lugnt här när det är sådana här dagar.

Tog med mig träningsprylar och kunde väl ha gjort något vettigt av det, men som denb sköna Einstein jag är glömde jag dojor hemma. Nu går det att gyma i strumpor, men man ser lite byfånig ut då.

Och ett par slitna Converse är väl inte heller de bästa pjucken.

Fast det är klart, det ger ju lite skön 80-talskänsla...

Den knäppaste drömmen nånsin

I natt har jag drömt min knäppaste dröm någonsin.

Detaljerna i den kan inte berättas här, eftersom det inte vore rättvist mot de inblandade.

Men herregud vad hjärnan kan vara konstig på natten.

Nu åker jag till jobbet där The Marlboro Man väntar.

Han var inte med i drömmen.

Tur för honom det.

Fina fina ord

Ikväll sa någon som betyder verkligen mycket för mig verkligen fina ord.

De gjorde mig verkligt glad, och därför kommer jag sova verkligen gott.

Du som sa det!

Verkligen mycket tack.

Tycker om dig verkligen mycket.

Verk Ligén, Stockholm

Finsk rimsaga

Yksi Kaksi
ICA Maxi

Kolme neljä
Inte Södertälje

Jerry och jag i Jerrys Chevrolet

Just idag är jag stark

Just idag mår jag bra

Om några timmar marscherar jag tillsammans med tusentals andra bajare från Björns Trädgård till Söderstadion och ser fotbollspremiären mot Gefle.

Det är en mäktig, märklig och nästan lite läskig upplevelse att dela ett mål med så många andra. När man går i tåget förstår man masshysterins makt på ett sätt som inte bara är ljust.

Ändå finns det så mycket ren lust och längtan i ögonblicket.

Över ett halvårs väntan är över. Det finns i den stunden ingen oro utan bara förväntan och förhoppning.

Just då tänker man inte på felkatiga domslut, tveksamma straffar, sålda spelare eller avslitna korsband.

Man koncentrerar sig på att vråla Hammarby och bara tänka.

Hittade en guldgruva på nätet

Om 10 dagar kommer Magnus Lindbergs nya skiva. Men när En helt vanlig man satt och smartsurfade alldeles nyss gjorde han ett alldeles fantastiskt fynd.

På en nätsida ligger fem av låtarna som press-presentation.

Stackars mina grannar.

För nu spelas Sveriges överlägset mest innerliga och härliga artist på övervolym här.

Och så kommer det bli hela natten.

Jag är en Lycklig man.

Och just låten Lycklig man är fullkomligt fantastikt jävla skitbra!

Ingen ska få se mig när jag går är ännu finare.

LÄNK TILL LÅTARNA

Från här till sen

Det är kanske inte kärlek jag känner 

Det är nånting annat

Men av alla mina vänner

Älskar jag dig mest, lika förbannat

När jag hör din röst 

Vaknar mina sinnen

När du ger mig tröst

Fylls jag utav minnen

Jag gillar dig på ett sätt

Starkare än livet självt

För att beskriva det riktigt rätt

Mer än makar sin äkta hälft

Vi har varit med om mycket

Både jag och du

Tror inte sista stycket

Är skrivet här och nu

Sitter ensam här i kvällen

Funderar på dig min kära

Vi är på skilda ställen

Ändå känns du väldigt nära

Du är en vän för livet

Vi finns tills vi blir gamla

Allt som blivit skrivet

Har jag lyckats samla

Dina ord finns i en gömma

Din själ bor i min hjärna

Jag kommer aldrig glömma

Du är en evig stjärna

Bukis med en kändis

Det finns ju ett uttryck som heter att vara "bukis" med någon. Tror att alla känner till det, men för den som inte gör det är det alltså så att två killar som haft sex med samma tjej (behöver absolut inte vara vid samma tillfälle) är bukisar.

Det är ett slanguttryck av ordet buksvågrar.

Egentligen vill ju ingen veta om ens sexpartner haft ihop det med någon när man ligger där i sängen och ska ha det skönt.

Men i min ålder förutsätter jag att de flesta tjejer på något sätt har idkat någon form av umgänge i livet innan de eventuellt kryper upp i min famn.

Om man ska vara "bukis" med någon så vill man helst inte veta vem det är. I alla fall inte om det är en nära polare eller så. Är det en kändis kan det vara lite skojigare. Åtminstone om man råkar veta vem kändisen är, och han har bra betyg hos tjejer.

Jag menar, skulle jag hångla lite med "Bettan" och "Bettan" berättar att hennes förra hångel var Brad Pitt skulle jag faktiskt känna mig lite stolt.

Det kan vara så att jag själv har nåt gammalt hångel i gömmorna som skulle höja min status som "bukis". Men det låter vi vara hemligt.

I alla fall så har jag på senare år fått reda på att jag faktiskt är buksvåger med ingen annan än före detta fotbollsspelaren och numer tränaren Stefan Rehn.

Det känns inte helt okej.

En flicka som jag har tyckt om har alltså en gång, innan mig, tyckt att just Stefan Rehn var ett perfekt objekt för hennes varma känslor.

En fotbollsspelare som i Sverige valt att viga sina tjänster åt två lag, nämligen Djurgården och IFK Göteborg.

Det kunde så att säga ha varit bättre. Vad sägs om Paolo Maldini, Cristiano Ronaldo eller till och med Maradona.

Min numer döde morbror Daniel eller Samuel är exempelvis buksvåger med Kofi Annan. Det är fan ta mig klass det.

Jag har Stefan Rehn på min lista. Och en av bröderna Rongedahl.

Fredag igår

Det blev en rätt lång men ganska bra fredag. Mycket förberedelser för jobbet band mig vid datorn när alla andra var ute och brunade sig i vårsolen.

Å andra sidan kände jag mig trygg när jag väl var iväg och gjorde det där som andra pojkar drömmer om.

Folk runt om mig hörde av sig med små meddelanden eller samtal under dagen. En del hade det bra, andra hade det lite sämre. 

Jag grep tag i gräsänklingen La Fleur och fick med honom på en pasta/pizza-middag på gamla stamhaket. Kul att vara igenkänd av såväl kock som kypare. Kyparen är en rolig fan. En serbisk kille som har ett närmast gigantiskt självförtroende, men som samtidigt strålar ut livsglädje och snällhet. Ja, de flesta gör faktiskt det på den lilla restaurangen.

Jobbig väntan bara på den upptagna muggen när två Loka och en Cola Zero började göra sig påminda, samtidigt som en kostymklädd man hade bestämt sig för att "Lång-bajsa".

Alltså det får man inte göra ute på en restaurang.

Kul snack med La Fleur om en det ena och än det andra (finurlig stavning va...) innan vi smög iväg till en bar i närheten där Brudmagneten skulle vara Skivmagnat och vända plattor för publiken.

Nu var inte åhörarna så där brutalt många, men det blev ett par mysiga timmar med fortsatt chittchatt och skratt.

Skjutsade hem La Fleur sen innan kvällen blev för sen. Vi måste tänka på att vi är gamla.

Möttes hemma av att det såg ut som precis efter en tromb i Texas, förstår inte hur sånt där går till. Jag som är så duktig på att städa. Well, jag har ju lugnt något att döda den här förmiddagen med i alla fall.

Sen blir det iväg till Hellasgården. Har en skön plan för dagen. Ska klippa milspåret, sexkilometersspåret och femkilometersspåret på samma dag. 

Kanske med en snabblunch emellan. Eller så kör jag dem rakt av.

Vi får se.

Och till sist ett budskap till mina vänner:

Ni är bäst!

Snäll

 

Jag vill så här mitt i natten bara göra en sak fullkomligt klar.

Det här är en snäll blogg.

Som man inte behöver vara rädd för.

På något sätt.

När man än läser den.

04-04-10

Det skrevs någonstans häromdagen att 10 april är Sveriges vanligaste födelsedag. Och det stämmer väl om statistiken säger så.  Jag trodde det var någon gång i mars.

En bra förmiddag här på söder där solen steker stora gatan utanför. Jag har suttit och förberett mig inför eftermiddagens jobb. Lite segt att sitta vid datorn, men ändå ett måste för att göra ett bra jobb.

Bra musik smyger i bakgrunden när Caj Karlsson spelar från sin nya skiva: Tillsammans med mig.

Tisdagens konsert har en möjlighet att bli en av de fem bästa konserter jag någonsin sett tror jag.

Läste i Cajs blogg att den blir tre timmar lång på Cirkus. Bara en sån sak. Nu när normala konserter brukar ligga på 70 minuter om det inte är Springsteen eller Lundell som lirar.

Brukar ju pyssla lite så där med listor över riktigt bra konserter jag sett. Ofta är minnet jäkligt svagt just när det ska till. Men så här känns en aktuell lista just vid det här tillfället.

1. Waterboys               Arenan oktober 2001

2. Waterboys              Solnahallen vintern 1989

3. Magnus Lindberg  Mosebacke maj 2005

4. David Bowie           Stadion nång gång runt 1992

5. Bruce Springsteen Ullevi sommaren 2008

Som sagt. Klart jag missat nåt. Det har ju varit lika bra att se små konserter som SH! på Tre Backar i mitten av 80-talet. Eller Torsson lite här och där. Olle Ljungström på Göta Lejon var hiskeligt bra. Traste på Mosebacke.

Det var ballt att se Ramones på Annexet och The men they couldn´t hang gjorde djupa intryck på Hultsfred.

Cowboy Junkies i Roskilde 89 var speciellt på sitt sätt. Säger inte varför :o)

Men Caj Karlsson på tisdag kommer att kvala in på Topp 5, jag lovar!

Lyssna gärna på en go intervju från i tisdags, klicka på klockan 8.00 090407

Caj i Radio Stockholm

Årstaviken

Kom och gå vid min sida en stund

Du behöver inte stanna så länge

Jag vill höra dig skratta

Och se dig le

Spring före mig en bit

Och vänta på mig där framme

Sträck ut dina armar

Och krama in mig

Vi värmer varandra

Om det blåser kallt igen

Mjullken är slut

Man kan bli riktigt riktigt arg när man kryper upp på morgonen och ser ett mjölkpaket stå i solen på köksbordet. Och samtidigt inse att det paketet är det enda som finns i lägenheten. Att det inte är tomt, och att det är väldigt varmt.

Om man dessutom bespetsat sig på att just den här morgonen käka gröt till frukost är det ännu lättare att bli gramse.

Att jag bara har runt 70 meter till öppna affärer hör inte hit.

Jag kanske vill sitta i t-shirt med jongen dinglande och äta min gröt. Inte behöva klä på mig och gå och handla.

Nu blir det hårt bröd och te till frukost istället.

Gud så lyxigt.

Men jag får i alla fall käka byxlös.

Varför får dom och inte vi?

Var över en sväng till huset bredvid Det stora huset och tog en middag med Bobby Ewings pappa. Hos dom stod ett av de största påskägg jag någonsin sett.

Här har tydligen funnits ett minimalt halvt ägg som runt 25 personer fick dela på.

Jag och TV-kändisen kom i samspråk om vad man fått för fina gåvor genom åren. Hennes bästa var en biobiljett.

Själv hade jag det bra på Röda Pricken där VD:s fru var inköpschef på DUKA, så vi brukade få rätt bra presenter. Även om jag av moraliska skäl vägrade ta emot några de sista tre åren.

På det andra jobbet har jag en gång fått en morgonrock i fleece, med företagslogga på ena ärmen. Det är det sämsta jag nånsin fått.

Privat är nog det sämsta jag fått (i julegave som danksen säger) ett kassettband med Monika Zetterlund och Bill Evans trio. "It only happens every time".


Fyfan!

Varmare

Västerdalälven 0.4 ºC

Lufttemperatur 2.8 ºC

2009-04-09 05:20:05

Det här verkar ju bli rena barnleken.

Ett öde landskap

Det var stilla och öde på Lindhys jobb idag. Vi satt ensamma i fiket och såg gråa gamla statliga byggnader nästan välla in över oss.

Kräftstjärtarna smakade diskmedel och bulgurkornen var så vattniga att det kunnat fungera som nödhjälp åt en hel etiopisk familj.

Lindhy fick trösta sig med en Dumle efter att ha skjutit salladen åt sidan. Jag åkte hem och tog två pannkakor.

Regnet ligger i luften. Men bättre det än en smocka.

I matsalen serverades helstekt fläskfilé med pommes frites och bearnaisesås. Jag hade nog börjat gråta om vi hade köpt det. 

Mysa till det lite för de stackare som jobbar på skärtorsdagen eller så. 

Skit på er!

Bonusfakta: Det där lilla ordet så, som hamnat på egen rad. Det kallas för horunge i tidningsbranschen. Det är inget vackert ord.

Snyggt

Det var jävligt snyggt med blått på svart förresten!

Gafflande del 2

Citerar först ur en annan blogg, lätt censurerat

 

"Det blev inget inlägg i går kväll. Kanske berodde på att jag jobbade och hade En helt vanlig man som kollega och mentor. Även om han kanske inte är så bra på att plocka bort använda gafflar så är han bra på mycket annat. Som att xxxx och att hålla humöret uppe på redaktionen. Det är ju ganska viktiga egenskaper. "

Jag säger inte att det var rätt att lämna den där använda gaffeln. Eller att slarva med saker som jag kanske gör ibland.

Men man kanske får lära sig att ta det onda med det goda ibland.

En trevlig man från Orsa sa en gång när jag kom till jobbet:

"Åh, En helt vanlig man. Vilken härlig bonus!"

Jag vill gärna vara en glad skit som sprider lite trivsel runt mig. Det är inte världens bästa ordning på mig. Jag kan glömma lite tider, jag kan stöka till och jag är kanske inte världens mest ambitiösa när det gäller alla detaljer i jobbet.

Men i mitt eget liv är inte sånt viktigt. Och det är inte det jag uppskattar hos andra heller. Därför är det svårt att tänka på sånt.

Om jag får skjuts av Nisse Pärlemo så blir jag bara glad. Jag tänker inte för fem öre på om det ligger två päronskrutt i hans bil.

Det betyder återigen inte att jag tycker Pärlemo själv är en tönt för att hans bil är välstädad.

Jag försöker vara snäll. Jag kan ta ett pass åt någon utan att det behöver gå jämt upp. Jag kan bjuda på godis helt otippat. Eller skjutsa nån fast jag bor åt andra hållet.

Det skulle jag inte orka om jag samtidigt var tvungen att koncentrera mig på att papperen ligger i ordning eller att en kapsyl blev kvar på golvet.

Det är inte för att vara stöddig eller jävlig. Det är bara att veta om sina brister. 

Jag kan bli En helt vanlig tråkig man. Men vill ni ha mig så?

Jag får fråga Lindhy. Vi ska luncha nu. Hoppas jag inte glömmer gaffeln.

Var kommer all ilska ifrån

Jag vaknar till vid sex-tiden av ett sms från en kollega som är jättearg för att jag glömt en gaffel på skrivbordet.

Han är så arg så han måste messa mig klockan 6 på morgonen. Så arg att han vet att han måste göra det direkt. För tänk om han skulle vänta till klockan 8 eller 9. Då kan ju ilskan hinna gå över. Och då får han ju inte säga till mig.

Jag väntar med att svara till klockan 8 för att inte ge mig in i någon slagväxling. Visst, det är såklart slarvigt av mig att glömma en använd gaffel. Men i min egen värld är det inget jag skulle bli ledsen av. Jag skulle diska den.

Men den här kollegan ser det inte så. När jag skriver mitt mess och säger Glad Påsk och att han ska ta det lite lugnt får jag ett fortfarande upprört sms tillbaka.

Mess och mail är saker man ska ta det försiktigt med. Det är oerhört lätt att skälla på folk i ett tonläge som är skruvat.

Maildebatter når en nivå som liknar en skyttegravsuppgörelse fortare än någon anar.

Man får såklart vara jättearg för att jag är en slarvig lortgris. Men åtminstone jag lär mig mer av att någon är schysst när den försöker rätta mig.

"Hörru, även om du själv inte tycker det är så farligt så tycker jag det är jobbigt att mötas av disk när jag kommer till jobbet"

Sånt lyssnar man på!

"SKÄRPNING!"

Sånt lyssnar man inte på.

För alla är vi upprörda över olika saker hos våra kollegor. Och alla lever vi efter regeln att det vi själva gör är rätt.

Glad påsk

La Fleur är min chef i kväll

Kommer till jobbet glad i hågen efter en liten date med Caj Karlsson och Staffan Hellstrand.

Innan det en stor date med Tjejblomman som nu officiellt får byta namn i Bloggen till Semla. Detta efter en närmast pervers diskussion om vad man ska kalla kvinnans kön.

Tjejblomman säger med fnitter i rösten att det skulle vara väldigt avtändande att få frågan:

- Är det okej att jag kallar den för Semlan...

Eller att man nog skulle uppfattas som annorlunda om man bad:

- Vill du kalla den för semlan. Jag går igång på det.

Så där sitter vi två och tisslar och tasslar på finkonditoriet och hoppas att ingen hör oss.

Kommer alltså till jobbet, och vem sitter på Chefsstolen om inte La Fleur. Hur coolt som helst.

Det första han säger åt mig är att jag inte får blogga eller facebooka under kvällen.

- Nähä, säger jag.

Och skickar ett sms till honom.

Äggande tankar

På bara åtta minuter förvandlas ditt mjuka inre till en hård kärna
Skalet gömmer det goda
Jag kommer inte åt det

SIsta chansen att äta en semla

Onsdagen före påsk är en traumatisk dag för oss som tycker semlor är den bästa bagaruppfinningen överhuvudtaget.

Än värre är den om man råkar bo vägg i vägg med Stockholms bästa konditori.

Idag är det som att en magnet drar mig åt det hållet och jag ska bara få köpa och njuta av den där sista hetväggen.

Men faktum är ju att såna där godisar inte är några godisar när det är varmt och soligt vårväder.

Semlor är tröst för själen när det är snöglopp i februari.

Idag ska man hellre sitta på ett utecafé och provsmaka någon av GB-nyheterna. Innan ovädret kommer västerifrån.

Förresten har jag inte sett de obligatoriska glasstesterna i så många tidningar ännu.

Och förmodligen har de höjt priset på 88:an med ytterligare en spänn, gjort vaniljen lite vattnigare och tagit bort ett par krokantfrön till.

En kväll som tekniker

Av alla människor på jorden har Tjejblomman utsett mig till tekniker. Det är ungefär lika smart som att be Michael Jackson sjunga bas-stämman.

Men i all fall åkte jag hem till henne och lyckades installera en digitalbox på bara en halvtimme.

Att jag lyckades riva ner 18 CD och nästan välta ett cola-glas förtäljer inte historien.

Blev en bra kväll där vi snackade bort en hockeyfinal. Hon förklarade en del grejer för mig som gör att jag nog ska tänka efter lite mer nästa gång.'

Hon bjöd på en pizza som tack och den satt fint efter nästan 3 timmars promenad i vårsolen.

Innan Tjejblomman träffade jag på gamla hederliga 75786 när jag var och hämtade bilen. Hon som var med i en gammal fortkörning ni minns. Kul det med. 

Sen messade Karl Marx och jag om feldömda fotbollsstraffar.

Kul snack med Doktorn fd Avhandlaren också som lät påskaglad från sin idylliska tillvaro på resa. Undra på det när man får åka förbi så fina orter som xxxx-holm!

En riktigt bra dag. 

Nicaragua

Den som har möjlighet ska lyssna på reprisen av Studio 1 senare ikväll. Eller lyssna på webben.

Sveriges bästa radiopratare Lars Palmgren har gjort ett fantastiskt reportage från Nicaragua apropå att Daniel Ortega är på väg att vilja bli landets ledare igen.

När jag var 18-19 år var Nicaragua landet man pratade om. Björn Afzelius, Wiehe och Thåström samlade in pengar.

Sandinisternas kamp var en fråga för hela världen.

När de sen förlorade valet 1990 försvann landet i glömska.

Men hos mig finns det alltid kvar. Kanske mest av den banala anledningen att det faktiskt är ett så vackert namn.

Men också för att jag runt 1986 såg ett genom-magiskt reportage i SVT om en pojke där. Det sitter rakt innanför ögonen fortfarande. Och så spelades den fantastiska Nicaragua Nicaraguita i programmet.

En låt som kompositören idag förbjuder Ortega att använda.

Som sagt, lyssna på Studio 1 på ett eller annat sätt.

Det är det värt.

Och här är låten

Nicaragua Nicaraguita

Jag måste nog åka dit snart. Hyfsat vackra bilder.

Papper överallt

Efter en morgon i allmänhetens tjänst gick jag hem i solskenet och kollade på alla förhoppningsfulla vårglada söderbor.

Förvånansvärt lite ångest i ögonen på folk. Kanske blir en bra påsk.

Min kommer nog gå i jobbandets tecken.

Förra påsken var en av mina absolut konstigaste någonsin. Men om dte har jag lovat att inte berätta. Så det gör jag inte.

Härhemma är nu både golv och bord belamrade av papper. Det ska fixas i ordning en massa efter farfar, och jag försöker få lite koll på mina egna grejer, Konstigt att sånt faktiskt var lättare när jag hade allt i röran på Röda pricken.

Var nere på banken en sväng. Måste vara världens mest otacksamma jobb att sitta i kassan där. Bara sura muppar som har tråkiga ärenden.

Att gå på banken känns förresten jävligt gubbigt.

När jag har papprat färdigt ska jag gå ut och gå. Till Hellasgården. Där ska jag springa. Sen ska jag gå hem.

Sen är det nog fan mörkt.

Då får man sova. Det är nya tider.

Nu blir det gymet

Klockan drar sig mot 23. Efter en kort diskussion med Chefsknotten får jag godkänt för att gå ner i gymet, trots att timmen är sen.

Konstigt nog anses man ju som muppig om man tränar sent på kvällen, men som tuff om man går upp svintidigt på morgonen.

Och jag ska upp svintidigt i morgon ändå för att hjälpa folk här i Det stora huset att ta sig hit.

Så det blir nog inte flera timmars träning, men lite löpband och kanske roddmaskin. Sen går jag hem!

Hä kan bli Norrland

Har skrivit en jobbansökan idag.

Men vågar inte skicka in den.

För säger de ja.

Så måste jag flytta till Luleå.

Det är väldigt långt borta som det känns.

Fast det är bara fyra månader.

Och sommaren sägs ju vara fin däruppe.

Måndag till 5

Blir inviterad till lunch med Mags och hon visar mig ett ställe jag inte hade en aning om.

En timme som kändes som fem minuter gick åt till kul prat om hennes nörderi över vissa typsnitt. Gamla kompisar från högstadietiden. Hur man lärde sig köra bil genom att titta på mamma och lite annat.

Det sas ett par riktigt bra saker också. En av mig och en av henne. Mags var bäst.

- Jag jobbar ju måndag till 5.

En förkortning av att jobba måndag till fredag nio till fem.

En omedveten men närmast perfekt beskrivning av ett tillstånd som i alla fall jag fruktar.

Min var mer en lite töntig ordlek, men vi tyckte den var kul.

- Men visa lite hepatit för fan. Han är ju ledsen.

Sen gick jag hem i solskenet til tvättstugan. Den såg ut som vanligt.

Som du vill

Det skulle vara kul
Men du gör som du vill

Fast gör man det egentligen?

Stod nere hos en av mina arbetsgivare i morse och förklarade att jag gärna jobbar i morgon också. Men att jag inte kan jobba längre än till 11.00

- Vad säger du om 06.11-13.48?

- Njae, jag sa ju just att jag inte kan jobba längre än till elva...

En annan frågar om man kan jobba på torsdag. Fast jag redan sagt att jag gör en annan grej då.

- Du gör som du vill, förstås.

Men man gör ju inte det!

Musik på bröllop

Gav nyss tips på bröllopsmusik på en annan blogg. Och så blev jag sittande och tänkte på mitt eget gamla giftermål på saliga 90-talet.

Vi gick in till den här dängan som spelades på orgel

Och ut till den här, som faktiskt spelades på säckpipa live i kyrkan.

Drömmen blev sann

För väldigt länge sen gick en liten sexåring omkring med drömmar om en yrkeskarriär. Jag bestämde mig redan då.

Egentligen har jag alltid varit lite för blyg och lite för ödmjuk (jo jag kan va det) för att arbeta i den bransch jag gör. Men karriären har varat ett tag nu och jag har hunnit skaffa mig en hel del erfarenhet.

När jag kom in i plugget 1996 var det med ett enda mål för ögonen egentligen. En bestämd arbetsplats.

Nu råkar ju det tyvärr vara ett ställe dit var och varannan kille i Sverige siktar. En plats som alla har åsikter om.

Att bli anställd där är inte det lättaste, och efter två år med praktik och vikariat slog dörren igen när det stora LAS-spöket visade sig.

Röda pricken kom emellan och snodde min uppmräksamhet under alltför många år, men hela tiden har jag drömt om att få komma tillbaka till huset som ligger bredvid Det stora huset.

Idag var det dags. Kanske inte på riktigaste riktigt. Men bra jävla nära i alla fall. 

Och vad bra det gick. Total sanning.

Mina vittnen Doktorn fd Avhandlaren och syrran säger att det lät helproffsigt. Och det ska det ju egentligen göra eftersom jag är yrkesman. Men just när jag jobbar här jämför jag mig med den yttersta av yppersta eliten. Och det är egentligen inte rättvist mot mig själv.

Därför bestämde jag mig för att vara avspänd och bara vara mig själv. Och tycka att det ska duga. Och nu så här efteråt så vet jag att det gjorde det.

Här är jag min allra argaste kritiker. Och har åsikter som fan om mina kollegor. Det vet La Fleur om inte annat. Men hade jag fått granska mig själv idag hade jag sagt:

_ Fan, det där var ju riktigt bra!

Berätta för andra

Idag ska jag göra något som jag inte gjort på 10 år. Och som jag tycker är väldigt svårt.

Kanske mest för att jag har så höga krav på hur det ska vara.

Har ägnat halva morgonen åt att sitta här och förbereda mig. 

Alla säger att det kommer att gå bra. Men jag vet inte.

Är väl inte 100 peppad heller efter en ganska jobbig fredag/lördag.

But a man's gotta do what a man's gotta do, and there aint no sense in running.

Tårar över city

Dripp dropp

En tår ur min kropp

Fem tår på min fot

Dripp dropp 

En tår ur min kropp

Kaffetår klockan 15

Dripp dropp

En tår ur min kropp

Gott nytt år

Dripp dropp

En tår ur min kropp

Skål och gutår

Dripp dropp

En tår ur min kropp

Tårta och bullar

Väck mig vid halv tre

Ute på gatan massor av folk i allt tunnare jackkor för varje timme som går. Stereon står på högsta volym. Hur jag än försöker kommer jag inte upp ur soffan. En osynlig kraft håller mig kvar.

Once an angel
Always an angel
You're as close to heaven
As I'll ever be

It's been six years now
Since my ring slipped on your finger
And those years have made
A better man out of me.

Samtalet kom till slut från exsambo Lea och ännu en gång har Greven aka Bertil visat att han är den störste krigaren av alla. Men hela mitt inre fylls av vemod och jag får ett närmast enormt behov av ömhet. Tårarna balanserar på kanten till kinden och när väl den första ger sig iväg kommer de andra följa efter.

Once an angel
Always an angel
You're as close to heaven
As I'll ever be.

There've been times when
I've treated you so badly
I've done things I know
You'll never understand.

Jag vill ligga här och somna. Bara få lyssna på Världen. Säga: väck mig vid halv tre. Ibland kan man längta jävligt mycket efter det som en gång varit.

But you take me back
Turn your eyes towards the window
Where you hide the tears
You don't want me to see.

Once an angel
Always an angel
You're as close to heaven
As I'll ever be.

En puss på min panna. Det är dags att börja vakna. Ska vi äta nånting idag?

Once an angel
Always an angel
You're as close to heaven
As I'll ever be.

You're as close to heaven
As I'll ever be.

Men inte ens vinden smeker mitt hår. Bara kinden fångar min tår.

Väntan

Väntan vid telefonen.

Vill att det ska ringa men ändå inte.

Tror inte att samtalet som kommer är så bra.

Det brukar vara så när jag känner så.

Men hoppas hoppas hoppas att jag har fel.

Det är i alla fall en väldigt väldigt fin dag, om det skulle gå åt helvete.

Ombytta troll

Jag fick göra resultat idag.

Helt otippat.

Men så går det när folk inte kommer till jobbet.

Nu är jag så trött så jag är alldeles varm.

Någon sa att man ska bli kall när man är sömnig.

Det stämmer absolut inte på mig.

Håll tummarna

Greven aka Bertil är jättekrasslig igen.

Så husse är väldigt orolig.

Håll alla tummar ni kan.

Vigsel

Jag friade till dig just idag
Vi borde vara gifta du och jag
Inte enligt Svea Rikes Lag
Utan med betydligt friskare tag

Du är nog världens enda tjej
Som skulle stå ut med mej
Men du, jag känner dej
Du skulle till prästen säga nej

Vi kunde vara makar ibland
Ha någon att hålla i hand
Älska så där lite grand
Så guldet aldrig blir sand

Inte dra på sig nån ny släkt
Undvika familjelivets jäkt
Ett sånt äktenskap vore perfekt
Fixar du bröllopskonfekt

Jag tycker om dig så jäkla mest
Men är ingen riddare till häst
Är nog mera vardag än fest
Vill oftast bara va gäst

Du behöver inte alls svara nu
För jag har inte plats för nån fru
Men ändrar jag mig vet jag ju
Att det finns ingen bättre än du

Tänker tankar

Verkar bli en vaken natt. Hade bra sällskap av en Lindhy som ringde på väg hem från krogen. Men hon är vettig och ska krama kudden i natten.

Jag klappar tangenterna på datorn och pendlar mellan Perssons musik och små diffusa nätsidor som knappast finns kvar i minnet i morgon.

Tänker på en hiskelig och verkligen inte rumsren historia som Brudmagneten berättade om en duktig fotbollspelare som fick en bunt MMS från en tjej i Norge.

Dom skickades till Brudmagnetens telefon eftersom fotbollsspelaren inte kunde ta emot MMS.

Tjejen i Norge var av det mer exhibitionistiska slaget och skickade bilder på sig själv i intima situationer.

Knasigt nog blev det fel på Brudmagnetens telefon och de här sju MMS:n fortsatte komma en gång i timmen i fyra dagar.

Till slut fick han ringa operatören och be dem lösa problemet.

Lagom lätt att förklara varför man ideligen får MMS med bilder på en tjej som tyckt det var en bra idé att spruta grädde på...

*

Det har varit en bökig dag på flera sätt.

En sån där när tankarna börjar fladdra. Typiskt att det blir så när man är ledig.

Men skönt att det finns en person som verkligen förstår vad det handlar om.

Det är inte så alltid lätt att vara jag.

*

Stora planer för sommaren

En kväll på Debaser med Brudmagneten och de eviga H och F ger som resultat att fyra gamla män på allvar börjar planera in en festivalresa till Göteborg i augusti.

Okej att vi lär behöva campingstolar och kanske en Alvedon mot ryggsmärta. Men som Brudmagneten så träffande sa bland jeansklädda 40-åringar i baren.

- Det här är vårt folk.

Perssons Pack bjöd på en helt okej show även om det såklar var bättre förr. När det gäller musik är det nämligen ett evigt slagord.

Fick en schysst plats vid scenkanten ett tag och basen var tungt gungande.

När man får höra Ikväll tar vi över stan är det altid bra. Men sakande Ner, ner, ner och När du är ung.

Vad gäller sommarens äventyr får vi se vad det lider. Men det är alltid kul att snacka om det. Och vad fan, man ska passa på när man är ung.

Sa till Brudmagneten i garderobskön att om ett år är vi lika gamla som våra farsor var när vi lärde känna varandra.

- Jag tänkte aldrig på farsan som gubbe, sa jag.

- Nä, men våra farsor gick inte på rock-konserter, sa han.

Faktum är att dom gjorde fan ingenting. Dom var på sin höjd med i radhusområdets samfällighetsförening.

Vårtårar

Man måste få kämpa innan man vinner.

Annars är det inte värt något.

Det var syrran som sa det i telefon på eftermiddagen, och det ligger rätt mycket i det. I alla fall när det gäller mig.

En på flera sätt ganska vemodig dag. Ambitionerna var höga när den började. Hittills har jag lyckats gå till ICA och åka på ett möte med Kapten Hjälm.

Nu är det soffan igen.

Kanske bara trött efter oerhört mycket jobb. Kanske ett huvud som också får tid och tänka efter igen.

Spelar musik som vi spelade på pappas begravning för 10 år sen, och det höjer ju knappast stämningen.

Men 189 kronor tillbaka på skatten i alla fall.

Alltid något sa Fan när han fick se Åmål.

Fingal Olsson

Är det inte Fingal Olsson som sitter där borta?

Sitter och slötittar på Malou von Sivers program där några gäster pratar om ditten och datten.

En mycket spännande soffa med Helge Skoog, Niclas Wahlgren och...gissa den tredje...

Jörn Donner.

Alltså Jörn Donner.

Han är ju en sån där som man trott varit död i runt 25 år.

Det finns vissa såna figurer. Som bara poppar upp då och då.

Bertil Norström är en annan. Han hade nån roll i Varuhuset på forntiden.

Sen finns det dom man tror lever men som är stendöda.

Det är ofta musiker.

Kommer av nån anledning att tänka på Phil Lynnott.

Så kan det vara.

Ich bin ledich

Efter att ha jobbat varje dag sedan Eldkvarn brann känns det skönt att ha en nästan tom agenda.

Kanske ska Hon bredvid och jag få till en lunch idag. Isåfall första gången man träffar henne sen slutet på Röda pricken. Undrar om vi känne rigen varandra :o)

Så ska ju jag och Brudmagneten på konsert ikväll.

Annars är det som sagt tomt.

Gud va skönt!

Det blir öppen balkongdörr och slappande. Möjligtvis en löprunda i skogen på eftermiddagen.

Ser just Reinfeldt sitta och svamla i någon utfrågning på SVT. Vilken mupp det är!

2-1

2-1

19-13

6-4,6-2

0-0

1.23,52

Jo nu finns det att göra!

Ses om några timmar!

Gamla gubbar

Klockan var strax efter halv tolv när Teliapappan ville gå och käka. Matsalen var målet och frågan ställdes om någon ville hänga på.

Jag kände mig lite sugen och TP är alltid rolig att sitta och käka med.

Förra veckan fick vi med oss en alldeles ny vikarie här på jobbet. En tjej från Växjö som nyss fyllt 20.

Hon måste ha haft en mardrömslunch med två gamla bittra gubbar som sitter och bräker ikapp på Ståkkålmska och tycker det var bättre förr.

Idag frågade Teliapappan om hon ville följa med igen.

Då log hon och sa:

- Jag är inte hungrig riktigt ännu.

Teliapappan och jag gick och käkade. En halvtimme senare var vi tillbaka. Då hade hon gått på lunch.

Jag har tappat bilen

Eftersom det var så fint väder under dagen bestämde jag mig för att gå till jobbet i godan ro. Föga anade jag då att det skulle vara ett regnoväder värdigt Noaks ark när jag skulle hem nu vid midnatt.

Det fick bli taxi med allt vad det innebär. En liten skinntorr man körde mig hem till Söder och han var en riktig pratkvarn. Berättade sanningen om allt i sann taxiföraranda.

Nånstans i höjd med Slussen talade han om parkering av bilar och då slog det mig att min bil nog står på en städgata här i kvarteret. Alltså en sån där man får böter om man parkar mellan 0 och 6.

Jag betalade taxin och gick upp och hämtade min nyckel för att bege mig till gatan där min bil står.

Där var halva stadens rengörningspatrull ute och jobbade. Och desto mer oroväckande Roffes bilbärgning.

Gatan var tom på bilar.

Försiktigt smög jag mig fram till bärgaren och frågade det jag fruktade:

- Har jag sån jävla otur så ni flyttar bilar ikväll?

Han flinade glatt och sa ja. Inte direkt elakt, men ändå dräpande.

- Näe, fan också. Var är dom nu då, frågar jag och inser att svaret kommer att bli Värtahamnen och att det ska kosta över 1000 spänn att hämta kärran.

Nu ser han fundersam ut,

- ALltså vi flyttar inte så. Vi bara kör undan dem 30- 40 meter.

Jag frågar honom om han flyttat nån Saab.

- Nää!

Då blir det värre. FÖr jag har alltså klarat mig från böter.

Men jag har absolut ingen jävla aning om var jag parkerad igår förmiddag.

Det här kan bli tjosan imorgon när jag ska ut och leta bil!