Havre you got anything to declare?

En dag kvar och jag har varken satt igång med min egen eller farfars deklaration. I farfars (dödsboet) fall vet jag inte ens hur man gör.

Skriver jag under den?

Min egen är väl inte så rackarns krånglig egentligen. Men några schyssta avdrag finns det trots allt att göra. Jag är ändå fortfarande mest positivt chockad över att det faktiskt stod +151 kronor i år jämfört med de - 38 000 jag hade ifjol. Ja faktum är ju att det de senaste åren alltid varit över 20 000 minus.

Dagen ser lugn ut. La Fleur kommer hit och bär soffa alldeles strax.

Annars är det mest laddning för handbollsrysaren i eftermiddag. Jag och Karl Marx hade planer på att åka till Alingsås, men det var totalt omöjligt att få tag i en extra biljett.

Tävlingar på nätet

SItter mitt i natten och knåpar med några olika tävlingar på nätet. Även om jag inser att det är dödfött. Hittills har jag inte vunnit ett smack på mina försök.

Och det är ju lite märkligt eftersom jag dragit hem så mycket rämmel på andra tävlingar. Såna slogan-pryttlar som man drar hem i tidningar eller kuponger.

Minns bilen jag vann med

En tia mindre i söndagskollekten
Ger läsning en vecka åt hela släkten

eller Val d'Isere-resan på

Snövita svarta pister
En önskedröm för alpinister
Jag är breddd att dö
För orörd pudersnö

För att inte tala om tävlingen i DN

Draculas söner
Vikingahär
I Vinland de mötas
Att skiljas isär
Låt Karpaternas mannar
Glatt smaka blod
Blott segerglädjen stannar
I fjällhöga nord

Sånt dör petar jag ihop även på nätet, men vinner aldrig.

Fubb!

Nu lyssnar vi till det här, framförallt den spanska versen med Julio

En sån där nystekt strömming med hemlagat potatismos

Det var repliken som fick mig att härskna till idag. Två killar stod framför mig i kön till den eminenta strömmingsvagnen på Slussen där jag brukar käka lunch ibland.

Det finns en massa små skyltar med olika rätter, och alla har namn som Klämma eller Sotare eller Hallänning eller liknande.

Och så finns det matigaste som är just en portion strömming och mos. Med tillbehör som dansk remouladsås, pressgurka och annat godis.

De här två killarna såg ut att vara fullt fungerande varelser både vad gäller tankar och rörelsemönster, men så säger den ene alltså:

– En sån där nystekt strömming med hemlagat potatismos!

Och det räckte.

Varför?

Jo för att han läste innantill från en skylt. Och sa vad som stod där. Man gör inte så. Man tänker:

- Hmmm....dom har nog inte gammal strömming här..alltså behöver jag inte säga nystekt....och om dom skriver hemlagat potatismos lär jag inte behöva betona att det är hemlagat..knappast ens att det är gjort på potatis.

En "strömming å mos" hade räckt utmärkt.

Jag vet inte varför jag är sån här, men de som minns en viss signatur som en gång skrev i ett visst forum vet också om min avsky för floskler, klyschor och meningslösheter.

Spar på orden!

Om det står en korvgubbe i en simhall och bara säljer kokt korv ur en kastrull behöver man inte beställa en kokt med bröd. Det räcker med "en med bröd". Att man säger med bröd är okej, eftersom det finns dom som köper utan.

Jag var tvungen att gå från strömmingsvagnen. Jag hade tänkt käka just samma som killarna framför, vilket i och för sig hade varit en omöjlighet bara det eftersom god sed i affärer och i kiosker påbjuder att man inte köper exakt samma sak som den framför.

Nu vet jag att vissa kan ta åt sig över dessa mina elitistiska sidor...men jag bjuder på det.

För som alla vet:



För övrigt är jag jäkligt avundsjuk på Konungen (ex-strömmingen) som en gång intervjuat Band of Horses. Det vill jag med.

Nu ska jag se Real Madrid - Barcelona och VIllarreal - Sevilla i sällskap av bajare. Det kan bli kul :o)

Ett kul möte

Satt på soliga Medborgarplatsen med Sinister igår på eftermiddagen. En snubbe som jag kände mycket ytligt men som kom några steg närmare igår.

Han har ett projekt som sträcker sig över tio år och nu vill han att jag ska medverka i det på ett eller annat sätt. Vi får se hur det blir.

I alla fall är det intressant att se hur brackigt det blir även på Söder när solen börjar skina och uteserveringarna börjar öppna.

Det var feta frisyrer, tjocka brillor och tatuerade spända biceps var man såg. Och så var det jag. Jag hör liksom inte hemma i de sällskapen.

Men så tycker nog många andra om sig själva också.

Mitt i vårt möte kom plötsligt också två silikonstinna 20åringar med varsin Chihuahua under armen. Hundarna stod helt klart för det intelligenta i det sällskapet.

Nu ska jag snart iväg och göra samhällstjänst. Nästan hela dagen. Segt men ekonomiskt fördelaktigt.

Efter det blir det nog sova tidigt som gäller. Jag är trött redan nu.

En kulinarisk höjdpunkt

Som jag brukar säga ibland. Tur att ingen kan se mig nu. Klockan närmar sig halvett och jag har knappt fått på mig kläder ännu. En öppen balkongdörr skvallrar om att det är kanonväder ute. Vet inte om det är varmt.

Bestämde mig nyss för att äta frukost. En underbar sådan. Rumsvarm spaghetti och köttfärssås från en kastrull på spisen. Tur att den hade haft lock i alla fall...

Men men, det är inte så jävla noga det här med maten. Det lärde jag mig på Riche i tisdags.

Idag borde man egentligen stå på elfte hålet och svinga iväg en golfboll, men som jag sagt tidigare måste man ut på stan och demonstrera.  Har ännu inte hittat nåt eget bra slagord, men det kommer nog på väg ner på stan.

Får se vad eftermiddagen går åt till efter det. Kanske grillning med Helsingborgskan om det erbjudandet fortfarande står kvar. Hon är i huvudstaden med familjen.

Kanske en date med Yes, Ajax och Svinto mina eviga vänner som jag umgås med alltför sällan.

Egentligen skulle jag vilja gå ut och cykla, Jag blev inspirerad av en berättelse jag hörde under förmiddagen. För om man cyklar tillräckligt fort kan man få flåsande snygga tjejer att springa efter en...det verkar ganska mysigt!

Varje sliten kavaj

Idag laddar vi för demonstrationståg. Lär inte bli lika dragigt som förra året när jag marscherade på avenyn. Var ju i Götelaborg för att se handbollsfinalen och på väg dit hamnade jag mitt i första-maj-tågandet.

Inne i Scandinavium var det gripande även om Niclas Alexanderssons tomma ansikte förstörde en del av njutningen.

Apropå ingenting har Strömmingen officiellt bett om att få byta namn till Konungen här i bloggen. Och det går för sig dessa dagar.

Vi pratade om kungen igår. Undrar hur ballt det ändå är att ha det jobbet. Om han står framför spegeln ibland och tänker:

- Jag är fanimig kung!

Betyg 4 plus

En konsert som förutom en Tom Petty-cover avslutas med Tårar över city, Röda Läppar och Ser du är naturligtvis alldeles förträfflig.

När sen publiken kallar in artisten en gång till bjuder han på en rockrökare med en skönt arrangerad "Kina".

Gulligt nog presenterar han bandet och avslutar med: Jag heter Magnus.

Och sen säger han att vi andra ska gå hem och nanna.

Men Old Bell var ett mysko ställe. Det luktade inavel lång väg. Naglar i pannan, banjospel och lösa ryggrader.

Alla kvinnor var runt 51, hette Jeanette och hade Kikki Danielsson-frisyr.

Alla karlar var lönnfeta och dansade modigare för varje öl.

Sköna priser dock. 10 spänn för ett glas nötter. 15 för en läsk.

Vägen ut var vemodig med vårljus och höghus.

Vägen hem var glad med susande öron och förbifart McDonalds.