Tjejen i Pressbyrån var riktigt trevlig mot alla kunder. Skrattade och log. Jag var så där lagom uppmärksam medan jag tjuvbläddrade i en tidning. Men så hör jag hur hon frågar den manliga kunden.
- Vill du ha en DVD med SVenska hjärtan? Eller kanske nationalhmmhmmhhh
Vad fan sa hon?
Jag lyssnade plötsligt lite mer noga.
Nästa kund kommer fram.
- Vill du ha Svenska hjärtan, eller kanske nationalempoklycedin? Jag har massa över som jag måste bli av med.
Nationalempoklycedin...Fantastiskt.
Samma fråga till nästa kund. Nu var det ingen slump längre.
Så himla mysigt att hon en hel kväll står och kämpar med det svåra ordet nationalencyklopedin. Och till slut blir det nästan inte ens nära.
Men för henne gjorde det absolut ingenting. Hon var lika glad ändå.
fredag 4 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Antagligen för hon trodde hon sa rätt. Om du rättat henne genom att säga " Jag tar gärna en NATIONALENCYKLOPEDI om det går bra tack!" Så hade hon antagligen inte varit lika oberörd.... Men det var snällt av dig att du bara bloggade om det och inte rättade henne...
Jag bad henne slå upp ordet....
Typiskt du!! ;-)
Gjorde du det??? Seriöst???
Kanske....
Skicka en kommentar