Fick ett märkligt vykort nu på förmiddagen från en vän som nyligen var på resa. Fem stycken toplessbrudar med bröst modell större prydde framsidan. Vackra var dom inte.
Även nattens drömmar gick lite i nakenhetens tecken. Jag var nämligen av någon anledning i Borlänge där Vägverket skulle tömma sina lokaler och därför skulle en massa saker säljas ut till ällmänheten. Mitt problem var bara att jag i det här fallet var naken. Och när jag sprang omkring i deras lokaler försökte jag samtidigt skyla mina ädlare delar. Det gick sådär.
Dessutom var Vägverket uppdelat på två sidor av huvudgatan, man kunde gå under i en tunnel. Men jag hittade aldrig gången så jag fick springa över gatan. Just då hade jag märkligt nog ändå hittat en brun frottéhandduk som jag svept runt höfterna.
Jag hamnade i ett bibliotek där man sålde ut gamla böcker och tidningar för 30 spänn styck. Dte fanns mycket godis att välja på. Grejen var bara att man la fram en bok i taget, så det var en evinnerlig väntan. Jag var mest ute efter gamla Allsport från 50-talet eftersom jag tänkte skicka dem vidare till Tradera sen.
På väg till Borlänge hade jag tidigare i drömmen hamnat i ett mycket märkligt slagsmål med Lennart Jähkel i ett gammalt grustag.
Jag, mamma, pappa, Lorelei och några till hade fått fart på min gamla Renault och skulle ut och plocka lingon uppe i Dalom. Vi kunde inte komma överens om hur vi skulle sitta men Jähkel krävde att få sitta fram i den gamla Renaulten. Efter en kisspaus vid grustaget ville jag sitta fram för att guida morsan som körde. Men Jähkel började mucka. Då sa jag att jag visste att han hade en del misshandelsdomar på sig sen tidigare och att jag inte skulle tveka att läcka dem till pressen.
Det blev en riktigt obehaglig knytnävsfight, men det slutade bra med att jag faktiskt nitade ner honom.
Sista drömmen jag kommer ihåg från natten är att jag och Lorelei är i 60-årsåldern och att vi skaffar oss två stycken afrikanska fosterbarn i 17-årsåldern. Den ena kan engelska men den andra kan bara prata infödingsspråk. Däremot kan han skriva på engelska medan den andra är analfabet.
På något sätt fungerar de också som våra betjänter. Men nu var det lördag och de hade sin fridag och skulle få hitta på något kul.
Han som kan skriva men inte prata har en griffeltavla där han skrivit ned reglerna för en skattjakt han hittat på. Men jag fattar absolut ingenting. Försöker med teckenspråk reda ut om han är glad eller ledsen, och om han vill vinna eller förlora.
Han svarar på stamspråk och det är en fullkomligt obegriplig konversation.
Behöver jag säga att jag var sömnigare när jag vaknade än när jag la mig.
måndag 7 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Nä, utvilad är väl inte rätt ord...
Skicka en kommentar