Världens bästa band. Med en av sina allra bästa sånger. Det blir inte bättre än så!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
I can see clearly now
kalla mig Fantomen om ni vill
Bloggens själ
Ta det inte så allvarligt. Stanna till en stund. Läs några ord och gå vidare. Vill du mig något på riktigt. Så finns jag där jag brukar finnas. Bloggen är ingen fantasi, men knappast verklighet heller.
Vill du ha en bild av mig?
I can see clearly now
Bloggarkiv
-
▼
2010
(329)
-
▼
mars
(60)
- Vi gå till Utö för lunchen
- Det hemliga uppdraget del 2
- Mina personer
- Mitt hemliga uppdrag
- Dubbel-arbete
- Jag, Zlatan och tunghäfta
- Nya högar
- Sauk en gammal gnu
- På jobbet igen
- Att känna igen folk
- Lampan
- En okänd välgörare
- Hittat en lampa
- Busschauffören som försvann
- Mina hemliga kärlekar 2:5
- Kärlek är
- Guld
- Söndag
- Bollspel
- Bara lite hurrven
- Spegel spegel på väggen där
- Mail från min syster
- Hur blir det med mig då?
- Sju års olycka
- Mina hemliga kärlekar 1:5
- Så här kan man också sjunga
- En natt med musiker
- Svart eller grått pansar
- Överraskad av en snöskottare
- Kul uppdrag
- Sport sport sport
- Jag hade i stort sett rätt
- Midnatt i city
- Felodimestivalen
- Herr Röra utan ordning
- Tomma blickar
- Musta Pekka
- Erkännande
- Snart kokar gröten
- Boka in 11 juli
- Byta lag
- Fyra timmar med öppen dörr
- Lyssna på TV
- This is the sea - Waterboys
- Hockey på TV
- När han på jobbet somnade
- Bränt luktar gott
- Det spökar i datorn
- Du lär mig
- Vasaloppet
- Åt upp en lott för hundratusen
- Få Kebabmannen att tveka
- Det här får du inte berätta för någon!
- Bajsa inte i maten mina vänner
- Är det så här att vara ledig?
- En helt vanlig natt
- Till Lorelei
- På väg tillbaka
- No Pops
- Fisk
-
▼
mars
(60)
Om mig
- En helt vanlig man
- En man som tror att han kommer från skogarna, men trampat mer asfalt än ett helt Stockholm Marathon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar