Glenn gillade dem i alla fall

Jag och La Fleur fick för oss att ta en promenad från Det stora huset till Råsunda igår kväll. En liten nätt runda på styvt 1 timme och 20 minuter.

La Fleur mötte upp utanför entrén och inledde kvällen med repliken:

- Så där kan du inte se ut på jobbet!

Jag tittar ner och ser mig själv i en urtvättat t-shirt från Roskilde 1989, den var svart en gång.

Till det ett par knälånga svarta Nike-brallor och ett par svårt ingådda löparskor. Okej, jag hade kanske inte gått på bal i den stassen, men en dag på jobbet ska den överleva.

La Fleur själv körde nån typ av halvtrendiga jeans som blottade en kalsonglinning. Vad fan, är han 17 år?

På vägen fick vi sällskap av fotbollsoraklet Glenn Strömberg. Och så mycket kanjag säga att han hade absolut inga åsikter om hur jag var klädd. Och då bor han ändå i Italien!

Promenaden blev trevlig ändå och en del vettigt och ovettigt hann som vanligt avhandlas. Roligast var när vi gick genom husen i Blåkulla (Hagalund) och jag insåg att jag aldrig i mitt liv varit där. La Fleur var oerhört stolt att för en gångs skull få vara den som visade mig något nytt.

På Råsunda satt The Duke och drog rövarhistorier som vanligt. Men roligast var att gamle Hacke var totalt bindgalen. Han gick på som i Sportnytt i fornstora dagar. Tror inte det var ett positivt ord på en hel kväll trots att AIK vann.

På hemväg orkade vi till Sankt Eriksplan innan La Fleur kroknade och ville ta tunnelbana. Inget gry i den grabben...

Och uppe i Dalom verkar Mags med familj ha det bra.

Och på Gröna Lund hade syrrans äldsta tydligen upptäckt Flygande mattan...och åkt elva raka gånger...