En helt vanlig man gnuggar sömnen ur ögonen och inser att cyberrymden klarat sig utan mina ord i flera dagar. Trots täppt näsa pallrar jag mig ändå ner till Pressbyrån och hyr en dator av den vänlige mannen i kassan.
Till min förvåning får jag sällskap vid datorn intill efter bara någon halvminut. Och inte vilket sällskap som helst, utan ikonen Jannike Björling. Det är fan stort!
Har haft några riktigt bra dagar med trevligt sällskap.
Var iväg på Maxim och såg Claes Eriksson stå och göra olika gubbar på scen under 2,5 timmar. Några var suveräna, men man kan ju lugnt konstatera att det inte är han som är den som har mest utstrålning i brödraduon.
Efter det en klassisk sväng ut till Sveriges äldsta hamburgerbar, VEGA-BAREN, som invigdes 1963. Vet inte om Polly tänkte på det då, men världen är som vanligt jävligt liten. Ordet VEGA har ju ändå en ganska central betydelse i hennes liv.
På väg norrut kom vi på en av de kanske bästa "BERTILS" som någonsin har uppfunnits. Var direkt tvungen att ringa syrran och berätta om den.
"Att göra en Bertil" är ett uttryck som jag och hon uppfann för länge sedan. Det påminner väl lite om Martin Ljung i en gammal klassisk sketch som hette "Ester".
En Bertil är att spontant våldgästa någon som man bara nästan känner.
I det här fallet pratade jag och Polly om hennes pluggpolare som är uppväxt i Heresnoozeduck. Hon bor dock inte själv kvar, men hennes föräldrar gör det.
Vill jag då göra en Bertil så letar jag upp deras adress, åker dit och ringer på och säger:
- Hej, jag är En helt vanlig man. Ja, jag jag känner ju Polly som går i er dotters grupp. Alltså er dotter har jag inte träffat. Men men. Har ni ätit eller?
Så slår man sig ner vid köksbordet hos en jävligt obekväm värdfamilj och pratar om ditten och datten i någon timme innan man far vidare.
Bertil var en legendarisk kompis till min pappa Carlyg.
Carlyg förresten?
Det kommer av de här färdigadresserade breven som Det Bästa brukar skicka ut. Där det står att man vunnit en fick-kniv eller så. Bara man prenumererar på en tidning i 14 år.
Pappa hette alltid Carlyg i dem.
"Bäste Carlyg, gratulerar till vinsten!"
Apropå vinst är det ett helvete att bli av med diskmaskinen som står och samlar damm i hallen. Funderar snart på att installera den istället. Kan ju vara trendigt med två såna i en liten lägenhet.
Och Zlatan fick Guldbollen igen.
Så där då, nu gick Jannike sin väg. Undrar vad hon surfade om?
Då behöver inte jag heller sitta kvar. För hon var ju egentligen enda anledningen :o)
tisdag 18 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar