Nesjos taxi

En kaosnatt av drömmar som började redan på soffan hemma hos Lorelei där jag somnade rejält utsliten medan jag försökte lyssna på Godmorgon Världen. Hon pysslade med andra viktigare saker.

Där kom drömmandet igång som sagt. Den första var ganska enkel. Lasse Anrell ringde upp mig och ville veta min syn på kärlek till ett fotbollslag. Jag mumlade på någonting och Lasse skrattade och lät hemlig. Sen sa han att allt skulle publiceras på ett spännande sätt på söndag.

När jag pratat klart med Lasse stod jag i en busskö och skulle gå på när plötsligt en man med ryggsäck försökte springa in framför mig. Jag spände hela kroppen och försökte hålla emot. Då började mannen muttra okvädingsord och jag surnade till när jag ändå höll min plats framför honom. Han gnällde vidare och plötsligt rann sinnet på mig och jag kastade huvudet bakåt och skallade ner honom.

Totalt bisarrt eftersom jag aldrig brukar våld.

Så hamnar vi plötsligt i en övergång i fotbollsvärlden där jag och Brudmagneten skriver på för Ljungskile som behöver oss i spurten av Superettan. Att de värvar honom är väl okej, för han har ju ändå varit en hygglig boll-lirare. Men mig har de såklart ingen koll på. Ändå får jag lira från start i nummer 11 i matchen mot Åtvidaberg. Men att säga att det blev succé vore lögn. Större pajas har nog aldrig setts på den nivån.

Vilket får mig att istället pröva lyckan som taxichaufför. Jag ska ta över en bil nere på Munkbron i Gamla Stan när föraren innan mig går av sitt pass. Plötsligt kommer en gammal Nissan Prairie farande i en farlig fart och bromsar in framför mig. Det är Nebojsa Novakovic som kör. Han har tre Marlboro i munnen och i passagerarsätet finns en mindre kommandobrygga.

BIlen saknar Taxiskyld och har vanliga registreringsskyltar. Jag vägrar ta den. Då blir "Nesjo" förbannad och drar iväg i 100 blås och jag står där arbetslös.

Sen lyckades jag faktiskt vakna.