Det rasslade till i hissen och sen ringde det kraftigt på dörren. Och där stod tre fjärdedelar av familjen Ewing. Bobby stövlade rakt in medan JR var lite blygare. I en sekund. Sen gick han in och sa att det var fint.
Bobby Ewings mamma berömde också och det värmde. Hon har nämligen bra smak.
Så blev det kladdkaka och saft i köket. Bobby själv käkade åtta kardemummaskorpor varav åtminstone fem doppades i Risifrutti. Men mätt blev han inte. "Kaka" var dagens ord.
JR kollade Barnkanalen och när jag och mamman pratade för högt i soffan dissade han oss med ett enkelt:
- Nu får ni dämpa er lite. Det här är mitt favoritprogram.
Sen ville han ha tillbaka presenten han gav mig någon timme tidigare. Men lite köpslående räddade kvar det fina hjärtat på mitt kylskåp.
Doktorn aka Avhandlaren ringde och delgav en fantastisk berättelse som påminde om barns rättfärdighet och hur sann Karl-Bertil Jonsson är.
Doktorn hade trassel med SJ och hade hamnat i en lite krånglig situation. Kort sagt skulle det kosta tusen spänn att erkänna att sonen fyllt sju år.
Efter lite peppning från min sida lutade det åt att hon skulle försöka hålla skenet uppe och trixa undan tusingen från statskassan. Men det byggde på lojalitet från barnen.
Doktorn tittar på sin son och förklarar att mamma gjort ett misstag men att det vore bra om man kunde hävda att han bara var sex år.
- Ska du ljuga mamma? Man får inte ljuga.
Doktorn förklarar tappert att om mamma inte får handskas lite varsamt med sanningen kommer det att kosta familjekassan tusen kronor.
Svaret är lika enkelt som självklart:
- Då får det göra det!
Som tur var sedan konduktören snäll och frågade inte.
Själv har jag fått en massa beröm på jobbet idag av kollegor som inte sett mig på ett tag.
Fick julklapp också. Senaste åren har vi fått gåstavar, pulsmätare och annat nyttigt. I år låg en chokladask i paketet. Det luktar tröst i lågkonjunktur.
Lärde mig ett bra talesätt också för att bevara vikten:
"Det är inte vad du äter mellan ju och nyår som skadar, det är vad du äter mellan nyår och jul"
Förresten, det var jag som var dum! Och ingen handboll blev det heller. Men man fick ju se OS-krönikan. Lite tårar och igenkännanden. Och minnen från sena sena nätter i ett kontrollrum.
Syrran messade om minus 13 i Dalom. Huvva för det nyåret.
I morgon är det jobbstart 5.04. Det är TIDIGT!
Minner om förr när jag och exhustru Lia bodde långt ut i förorten och hade en gammal Renault som man bara kunde tanka 12 liter i (tanken läckte), som hade trasig koppling men ändå var min stora kärlek (bilen alltså).
Lia brukade hänga på in till stan för att slippa ta tåget en timme senare. Så köpte vi fralla och automatchoklad och fikade i bilen innan hon åkte med någon timme på bussen. Det var riktigt mysigt. Men det känns som way way back in time.
I morse blev det flingor och mjölk till frulle. För andra dagen på raken. Men allvarligt, man ska inte ha strösocker på!
måndag 29 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar