Träffade på Rastaman i hallen i morse. Vi har nog känt varandra i runt 20 år, eller lite mer, och mött varandra på planen säkert 100 gånger. Räknar man träningar är det ännu fler, men nuförtiden spelar vi i olika klubbar.
Det slumpade sig så att han och jag med varsin partner skulle mötas i en mixed. Den var inte helt avgörande för totalresultatet men det var ändå en hel del prestige.
Vid 7-7 i första set slog Rastamannen på en ganska bra smäll upp i mitt forehandhörn.
Då hände något. Jag fick ett perfekt avstamp och flög upp från golvet och drog ner en stenhård smash i korridoren.
Rastamannen:
– Jag har inte sett dig hoppa så där på 15 år. Jag är riktigt imponerad.
Sen vann jag och Fru Arsenal hela matchen ganska enkelt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag får aldrig riktigt tillfälle att tala om hur jävla imponerad jag är av dig. Försöker få tillfällen om och om igen, men börjar tro att du inte törs. Du borde smasha på den öppna serven, men om du inte gör det: fan vad bra du är ändå. Är som sagt sjukt imponerad, blandat med viss avundsjuka vilket gör komplimangen än större.
Bara så att du vet.
:o) tack!
Skicka en kommentar