För mycket sport

En sargad man sitter vid en dator och skriver. Värkande armbåge och stela hälsenor. Massage någon?

Fick ju med mig Ausra till Rackethallen. Ibland är det nästan läskigt hur tiden kan stå stilla. Vi har inte stått ihop på en bana på 14 (!!!!) år. Ändå kändes det som att det var typ tre veckor sedan.

Vi spelade mot Fru Arsenal och unga fröken Krusenstierna. Det var jag som fick slita hårdast för att göra matchen jämn, men Ausra var förvånasvärt grym.

Ska dock bli kul att höra henne ringa om sin träningsvärk på tisdag, hehe.

Nu ska jag åka iväg och kasta lite byggskrot och frigöra mig ännu mer från The house of the damned. Skönt att den eländessagan är så gott som över nu. Tack ni som stöttat mig under en helvetesresa under 2008. Ni vet vilka ni är och vad ni betytt. Jag glömmer aldrig ert stöd!

Sen ska jag hem till en synnerligen välfixad lägenhet. Rena fröjden faktiskt. En härlig bonus!

Jobbig dag i morgon. Måndag i röda pricken med alölt vad det innebär ifråga om möten och andra viktigheter. Sen lite mer roligt jobb på kvällen. Men då är det ju i alla fall på riktigt. Tror jag ska träffa Teliapappan då förresten.

Det kommer glada besked från slätten om att The Fan Man tydligen ska ha blivit glad över gåvan. Tacka för det. Med den gröna färgen.

Nu avslutar vi bloggeriet för idag, om det inte dyker upp några briljanta tankar under kvällen. Men det är lika stor risk som att Hitler och Stalin skulle fått dela på Nobels fredspris.

Over and out ungdomar!