Tänk dig att du går och pratar med en ganska obekant figur för att diskutera framtida jobbmöjligheter. Du kanske inte direkt är nervös, men det är ändå lite så där lagom skakigt.
Jag gick ned en trappa för att prata med Han som har hand-om-et så att säga. Vi visste ungefär vilka vi var men känner absolut inte varandra. På väg fram till hans bord blev jag hejdad av en kvinna som håller på Modo.
- En helt vanlig man, gastade hon. Vad kul att se dig. Hur är det?
Så chitt-chattade vi någon minut medan Han som har hand om-et verkade tycka att jag nog måste vara en trevlig figur.
Det blev lugnt och han och jag började prata lite framtid.
Då kom Tjalle Tvärvigg förbi och skrek:
- En helt vanlig man. Fan vad roligt.
Så bjöd han på en high-five medan Han som har hand-om-et såg ännu nöjdare ut. Här satt han med en klippa framför sig. Det var ju tydligt.
Det hela mynnade ut i att han tog fram vikariepärmen och i stort sett bad mig välja fritt bland alla de dagar som fanns. Snacka om gott intryck.
Påminner en smula om ett besök uppe på RH2C för några år sedan då i stort sett alla på den redaktionen ropade högt av glädje när jag kom upp och hälsade på.
Till slut kom en av Sveriges mest kända radioröster gående och utbrast:
- Jag måste med egna ögon se vem den här mannen är som alla blir så glada av att se.
Det kunde dom där på Röda Pricken tänka på!
torsdag 22 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar