Limahl eller något

Just nu går en reklamsnutt på TV där melodin är The Neverending Story. Så hette för länge sedan en evighetsföljetong i radioprogrammet Rockdepartementet. 

Det är förmodligen det bästa radioprogrammet någonsin.

I alla fall gick T N S ut på att lyssnarna fick skicka in egna avsnitt där B Cobra och hans gäng råkade ut för äventyr.

I mitt liv känns det som att det på ett sätt ändå är en jäkla Neverending Story.

Jag ser det inte negativt. Inte direkt positivt heller. Det är väl bara att konstatera att allt bara rullar på.

Får mig lite grann att tänka på en jävla bra Waterboyslåt från 1990.

Life of sundays

Tar texten också ifall ni inte förstår engelska som Kurt Olsson sa:

Hold me!

before I go under.
Hear me!
before I drown.
Sharpen!
your sense of wonder.
Listen!
to what I've found.

Here we are again,
two old lovers,
two old friends,
just when you need them.

A devil was standing on my shoes
somehow I know how to defeat him
since I tumbled into you.

You taught me love and pain,
and the unsung King or Ireland
says the same thing,
wherever you find it.

(the whole world wide over)

The same thing from the same old cause.
The same thing - I cannot define it.
It is the same thing and it always was.

It struck me sad and strange,
all that ever stays the same
is change...

...and I dreamed I wandered
wayward as a restless wave.
Spanning from here to yonder
most spectacularly saved.

Dream and life entwined,
the old day cracks and crumbles
and it's

Fine!
to be in your company.
Funny!
to be in your day.
A miracle!
just to be with you.
Glad!
to be going your way.

Were these unfolding plans
designed and drawn by mortal hands?
Never in a life of Sundays
would I have seen me here.