När dofterna kom tillbaka

Jag har ett märkligt förhållande till mitt eget organ. Och nu pratar vi inte snusk utan lukt. Det är näsan det handlar om. När jag är riktigt trött eller stressad beter sig min näsa som om jag vore förkyld. Den slutar känna lukter, vilket i sin tur fortplantar (nej inget snusk) sig till smaklökarna.

De senaste veckorna har det varit lite så. Jag har varit trött som fan och alltsomoftast ganska osugen på mat. Det är ju i och för sig bra om man vill hålla vikten på rätt nivå. Problemet är ju bara att man käkar i alla fall. Men att det inte är nå gott.

Igår kväll gick jag ner på ICA vid sjutiden för att köpa en liter mjölk och gå hem och värma upp lite djupfryst köttfärssås. 

Men då sa det PANG när jag gick in genom grinden. PANG verkligen.

Det kom aromer från bröddisken där jag kunde känna skillnad på både matbröd och de lite mer onyttiga degbitarna föreställande wienerbröd och bullar. Från charken kom lukten av rökta korvar och vid fiskdisken lockades jag av färska skaldjur. Så färska de nu kan vara i en galleria på östkusten.

Trots prisnivån i innerstan greppade jag en kundvagn och plockade i än det ena och än det andra. Landade under trehundringen men fick å andra sidan njuta av en supergod middag hemma bestående av kryddstarka fläskkotletter, färskpotatis och en påskmust (fanns i bakluckan på bilen).

Vet inte vad det var som hände. Men glad blev jag i alla fall. Och skörbjuggen lär hålla sig på avstånd en vecka till.

Springsteen del 1 ikväll.