Det var en kort promenad. Vi gick den för att komma undan från Rune och Siv som satte sig i våra knän. Och vi som skulle prata om livets viktigheter. Det sket väl Rune och Siv i. Dom skulle ju prata om varför Rune inte lagat vatenspridaren i sommarhuset i Uddevalla.
Runt om oss satt öron och ögon.
Skogen blev en passande tillflykt för de små sanningarna som skulle berättas.
De var varken dramatiska eller spännande. De skulle bara sägas i fred.
Det kan inte ha varit en slump att bara för att man gick 20 meter till kom en väldigt vacker vy till höger. Eller vänster när vi vände oss om och gick tillbaka.
Sen gick bilen hemåt igen, efter ytterligare några viktiga ord om procentsatser hit och dit.
Jag firade med en glass.
Det är ibland så oerhört mycket lättare att träffas. Prova det ni andra också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar