tisdag 28 oktober 2008
Magnum, Dylan och en bil på Vasabron
Man ger sig ju ibland in i drömmar som man inte begriper mer än kattskit av. Ändå kan de vara så fruktansvärt underhållande.
Det var jag, Tjifen och en Toyota på Vasabron. Ibland behöver det inte vara mer än så. Tjifen sitter i baksätet och jag kör. Plötsligt hojtar han att jag omedelbart måste stanna. Jag nitar på Vasabron, den där som går mellan Gamla Stan och Centralen. Tjifen öppnar dörren och springer ut, och så kommer han tillbaka till bilen med Tom Selleck i sällskap.
– VI behöver mer kändisar i blaskan, säger han nonchalant. Och det finns fan ingen kändare än den här killen.
Selleck hoppar in i framsätet bredvid mig och ser mer än lovligt förvånad ut. Jag är lika bortkommen jag och känner mig så oförberedd som jag gjorde när jag satt på Naturvetenskaplig linje i Huddingegymnasiet och skulle skriva centralprov i kemi.
Jag stammar ur mig nån första fråga om Higgins varpå Tjifen får psykbryt i baksätet och liksom ålar sig fram och knuffar undan mig. Fnittrig som en skolflicka vid militärernas inryckning i Boden sätter han sig sen och tittar med stora ögon på "Magnum".
– Är Mister Tambourine Man den bästa sång du skrivit, lyder så första frågan.
Mannen med mustaschen bara gapar medan Tjifen nästan andäktigt väntar in svaret på sitt lysande spörsmål.
– För de där raderna om guldgrävning har ju diskuterats överallt och jag tror du vill säga att guldet sjunker i värde, fortsätter Tjifen.
Selleck hittar inga svar och jag försöker från min plats i baksätet få in i Tjifens hjärna att det inte är Bob Dylan som sitter där i bilen utan ingen annan än Magnum.
När Selleck inte nappar på frågorna om Mister Tambourine Man går Tjifen över till att dissekrera Like A Rolling Stone. Det går precis lika bra och plötsligt är intervjun slut.
Selleck hoppar ur bilen och joggar iväg, plötsligt iklädd typisk Magnum-dress med tighta pastell-shorts och en randig piké-tröja.
Jag försöker få grepp om situationen i bilen och börjar prata med Tjifen, men han är alldeles i gasen och bara skriker med ljus röst att nu blir det Stora Journalistpriset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag var kär i tom selleck när jag va liten =)
Du är fortfarande liten kära du. Jag var kär i Melissa i Falcon Crest!
Skicka en kommentar