Check

Har gjort massor av nyttiga saker idag. Och myst.

Nu fortsätter kvällen.

Och i morogn blir det Bajendag!

Fyra kanaler

Det fanns nåt som hette fyrkanalig bandspelare om jag minns rätt.

Jag är fyrkanalig trafikreporter. Springer som en tätting mellan fyra olika studior. I en del finns programledare, i andra är det bandat.

Fredagseftermiddagar är för jädra joxiga. Känns som minst en större krock på E4 är oundvikligt. Idag har vi haft tre. Så här långt.

Nu är det dags att prata igen.

Simtävling

Av någon anledning strulade det i starten för mig vilket gjorde att jag kom nästan en timme försent och fick därför inte hoppa i vattnet i simtävlingen.

Nu var det här i en dröm, och tävlingen skulle avgöras i Seine-floden. Först en kilometer medströms och sen en uppströms, och när man såg det brungula vattnet välla fram verkade det inte särskilt inbjudande.

Istället hamnade jag på en bussresa med okänd destination. Jag hade oturen att få en plats i mitten på ett tresäte, men precis när vi började rulla visade det sig att vi bara var en 15-16 personer på bussen vilket gjorde att man faktiskt kunde vräka sig rejält. Fick dessutom låna en MP3-spelare av en annan resenär.

Plötsligt befann jag mig på ett kontor där jag och tre personer till skulle packa något som hette Springsteen-lådan och bestod av en varm toppluva, ett par långkalsoner och några ulliga bulliga vantar. Vad Springsteen hade med det hela att göra är oklart, men vi skulle packa 225 lådor och hade en timme på oss.

Jag vet inte hur det gick för drömmande flyttade över till någon märklig form av hönsabollsturnering där man inför varje serve skulle kasta sin buss-stämpel för att få se var man skulle stå när man slog iväg bollen. Jag mötte en kvinna i knappa 60-årsåldern som fuskade något kopiöst. När jag ändå höll på att vinna kom hon fram och visade sina trasiga sulor på skon för mig. Och grät.

Sulan var av kork, och jag kunde inte hitta det engelska ordet för det. Istället försökte jag med tyska och fick för mig att ek skulle heta Eich. Att det förmodligen inte var en sula av korkek utan något annat material gjorde inget.

Ja så drömdes det den här natten.

Struvor

För ungefär 100 000 år sen var både jag och Ruben svårt förälskade i en biologivikarie som hette Carin. Vi var 13 år och hormonstinna. Vi kunde dessutom nästan hela texten till en gammal låt med Martin Ljung om Bluff å Tark å Knork å Bark.

I den låten baka man struvor. Vi brukade sjunga den för Carin. Hon var nog måttligt road. Men vad förstod vi om det. Vi gick så långt att vi köpte ett struvjärn och bakade. Sen införde vi internationella struvdagen den 10 november, bara för att Martin Luther hade namnsdag då.

Idag sålde man fyrpack struvor på ICA för 16,90. Jag var nära att köpa ett paket.

A B C-kändisar

Har farit runt som en skottspole de senaste timmarna känns det som. Lorelei hade ett ärende inne i stan och jag skjutsade och väntade under tiden.

Hann med en tur till TV4 och en till Det Stora Huset.

Sen fikade jag och L på Gunnarssons. Vid ett bord satt folklivsforskaren Ebbe Schön, han är väl i kategorin C-kändis om ens det.

Vid ett annat bord blev Morgan Alling intervjuad. B-kändis va?

Lorelei drog iväg till jobbet och jag var på väg hem när jag ännu en gång sprang ihop med Linda Ström på min gata. Nu blev det en delikat situation eftersom både hon, jag och en snubbe till skulle försöka tränga oss emellan en parkerad cykel och en husvägg. Övriga trottoaren var ockuperad av grönvästade treåringar,

Det slutade med att cykeln välta men att barnen stod upp.

Lite senare på gatan mötte jag Charlotte Centervall vilket vorde betyda att Cookies n Beans ska repa nånstans i närheten.

B-kändisar.

A-kändisar då?

Ja vad fan...

...såg Claes Elfsberg ta en kopp kaffe.

En bra kvart

Snabbstädning med inplockning i diskmaskin och tillfluffning av soffan. Under tiden porlar badvattnet och fyller mitt djupa kar med varmt skum.

EU-möte i Stockholm idag vilket innebär massor med köer och därför en massa samtal.

- Öhhh, varför är det kö?

- Lyssna på radio om två minuter så för du veta.

I verkliga livet

En bloggkollega har skrivit sina sista ord i bloggform. Känns lite tomt, men om man bloggat för att få ut knas men sen mår bra så är det förstås positivt.

Bra men lite dyster kväll hos Lorelei där december planerades. Det här med delad vårdnad är inte det lättaste i högtidstider.

Allt verkar kunna lösa sig bra i alla fall.

Kvällen avslutades med lite högläsning ur Loranga och Masarin. Fantastisk!

NU blir det slöa fram till 14 då det är dags att berätta om trafiken.