Den här bloggen är döpt efter den här mannens finaste sång. Håkan Ahlström, som gick bort i cancer för några år sedan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
I can see clearly now
kalla mig Fantomen om ni vill
Bloggens själ
Ta det inte så allvarligt. Stanna till en stund. Läs några ord och gå vidare. Vill du mig något på riktigt. Så finns jag där jag brukar finnas. Bloggen är ingen fantasi, men knappast verklighet heller.
Vill du ha en bild av mig?
I can see clearly now
Bloggarkiv
-
▼
2010
(329)
-
▼
februari
(44)
- Ettårsjubileum
- Sista natten med gänget
- Hemma
- Slask och blask
- Klippning i morgon
- Fem dagar kvar
- Vilken dag
- Mera sport
- Kända men okända vänner
- Kallt som fan
- Dagen
- Drömnatt
- Så många mail
- 14 semlor och ett guld
- Att drömma om sitt kön
- Onödigt möte
- En helt vanlig man
- Nakna bröst på Twilfit
- En jättefin present
- Nattjobb
- Äcklig start
- Tidigt tidigt
- Korta ord
- I mina fotspår
- Bad sign
- Det skymmer
- Rysare
- Ont i halsen
- 19.55-27.43
- Saker som görs
- Klart det finns många fuskare
- Idrottens fiende nummer 1
- Say you say me
- Bloggens egen sång
- Nåt fel på mig
- En middag
- Lånat inlägg
- Och där bak sitter alltid röven
- Nytt uppdrag
- Och ännu tröttare nu
- Bisarrt utmattad
- Det är min syster det
- Att lära sig av Al och Ray
- Sova ut
-
▼
februari
(44)
Om mig
- En helt vanlig man
- En man som tror att han kommer från skogarna, men trampat mer asfalt än ett helt Stockholm Marathon.
2 kommentarer:
Fin!
Superfin till och med.
Skicka en kommentar