Ett speciellt möte

Så är det avklarat. Mötet, det allra första, mellan Lorelei och mamma. Min mamma alltså.

- Men har inte de träffats. Ni har ju känt varandra länge, kan någpn säga.

Japp. Men min mamma är ju inte som andra mammor länge. De flesta av er läsare vet att mamma inte alltid mår bra, och att vår relation därför är knepig. Men nu har det varit mini-bättre ett tag. Så idag kunde vi gå dit och lämna en födelsedagspresent.

Och Lorelei var bedårande på alla sätt.

Vi satt där vi tre i mammas mörka, dragiga men mysiga lägnehet och pratade en halvtimme medan änglaspelet med älgar snurrade.

Jag tror/vet att mamma tyckte om Lorelei. Och Lorelei sa att mamma utstrålade värme.

Nu slumrar Lorelei mot min höft medan jag ser Michael Owen göra tre mål på Wolfsburg.

Och jag har en märklig känsla inombords.

Märklig men bra.