En gång var du bara en röst för mig
En gång var jag bara lite tröst för dig
Från början kunde jag bara ana värmen
Från det som stod skrivet på skärmen
Du blev en vän som räddade mig till livet
Du får mig minnas allt som blev sagt och skrivet
Idag står jag starkare på egna ben
Idag har jag inte lika tydliga men
Vi har gråtit och skrattat oss trötta
Vi har pratat så öronen blivit nötta
Tillsammans har vi upplevt liv och död
Tillsammans i vänskaplig glöd
Det är lite tystare nuförtiden älskade vän
Det blir så ibland för oss kvinnor och män
Ändå har du platsen kvar i mitt bröst
Ändå är du min viktigaste röst, och tröst
Tänker på dig oftare än du kan tro
Tänker på om vi nån gång kommer till ro
Känslor skapar förvirring ibland
Känslor är inte mycket att hålla i hand
Viktigast är ändå att du innerst inne vet
Att jag finns för dig i evighet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar