lördag 22 november 2008

Den stora dinosauriedansen

Så kom då den stora dagen när N3a skulle återförenas efter 23 års frånvaro. En skolkperiod som inte ens jag eller Brudmagneten har varit i närheten av.

Jag kan ärligt säga att det var lite nervöst på eftermiddagen. Hur patetiskt skulle det här kunna bli? 

Men när Helsingborgskan ringde på dörren och förfestade lite med pumpakärnor och fruktjuice kändes allt som vanligt. Vi ramlade ner till Fågelrestaurangen och sprang på två stofiler på en gång. C och Y som stod och myste i baren lätt förvirrade.

Efter lite mickel och mackel med hovmästaren (En helt vanlig man hade kommit på genidraget att försöka boka bord för 10 personer...dagen innan....) fick vi loss ett långbord inne i ölhallen och kunde slå oss ner.

Folk ramlade in efterhand och jag kände igen alla vid första ögonkastet.

Apropå ögonkast var det en härlig syn när menyerna kom upp och ett gäng gamla klasskamrater fick djävulskt långa armar. Hmmm....läsglasögon någon?

Kyparen föreslog en ölsort och svaret från det lomhörda sällskapet blev ett unisont:

VAD SA DU?

Det gick någon kvart och jag och S kom på att man nog måste byta plats då coh då, för det var lögn i helvete att försöka få grepp om vad som sades en halvmeter bort. Det var det här med lomhördheten ju.

Alltid god mat på Fågelrestaurangen och när vi suttit två timmar kom vi på det briljanta förslaget att vi skulle traska hem till En helt vanlig man och fika vidare.

Helsingborgskan och någon mer gick till affären medan vi andra gick hem. 20 minuter senare undrar jag var fan glassköparna tagit vägen och tar upp telefonen för att ringa. Har då 11 missade samtal från en lätt frusen kvinna som stått utanför porten och svurit ve över att portkoden inte fungerar efter 21...kunde väl inte jag komma ihåg...

När dom väl var uppe med glassen, och kaffe och te stod och puttrade, kom jag på att jag bara har två muggar i den nyinköpta kvarten. Och inga assietter. Hmmm...undrar hur det ser ut i Ex-sambo Leas köksskåp...

Sopdumparen gjorde en insats och köpte muggar på 7-23 och tiggde tomma mosbrickor på korvkiosken...båda i engångsmaterial givetvis...det går ju lättare att kasta.

Alltså Earl Grey med mango måste bara vara guds gåva till tedrickar-släktet!

Folket stannade till runt halv ett och det var en supermysig kväll med blandsnack. Och inget krystat eller så. En skön blandning av nu och då bara!

Om någon av er gamla naturvetare läser detta ska ni veta att det var förbannat kul att se er. Fast ni var så gamla!


Inga kommentarer: