Det ringde på telefonen

Var iväg till Palmyra och åt en kebab-tallrik modell grövre till lunch. Var för en gångs skull disciplinerad och lämnade telefonen kvar i bilen medan jag käkade.

Tillbaka i kärran kollade jag displayen och såg att Tom Strong hade ringt, men också någon från ett nummer jag inte kände igen.

Gjorde en halv Polly och blev jävligt nyfiken, men kom på att jag först skulle lyssna av telefonsvararen innan jag ringde upp numret.

Där pratade en man på trevlig göteborgska och kom med ett av de roligare beskeden på länge. Spännande saker kan vänta på En helt vanlig man om jag sköter korten rätt.

Jag blev fanimig lite stirrig. Vore liksom så rätt att hitta rätt just nu.

Hemma i porten hade någon luffare fått för sig att sno mina leriga löparskor som stått utanför dörren en tid. Grattis du, eller nåt. Eller så var det tokstollen i styrelsen som tycker att det ska se likadant ut vid varje dörr. Han kanske inte hade hittat fem par skor till varje våning så då var det enklare att att ta bort mina.

Vi fick ju för en tid sedan en bricka i brevlådan med texten "ej reklam tack". Och ett litet brev som sa att det såg trevligare ut om alla i porten hade samma skylt på dörrarna. Nu var det tydligen rörigt om folk körde egen design. Alltså, Kim Jong-Il, kom tillbaka, allt är förlåtet!

Jag ska sätta upp en egenmålad skylt som säger "Mycket reklam tack!"

Muppar!

Lugnt och skönt möte idag på morgonen. Det behövdes. Pepparkakor och julmust var väl det viktigaste som kom ut av det.