Märkligt hur bra man ändå lär känna sin frippa.
Ibland lite för bra.
Jag slutade ju på mitt förra ställe när den frisörskan gav mig en varm kyss i nacken så där helt oförhappandes. Okej att det där med klippning är intimt, men nån jäva ordning får det vara även i en frisersalong.
Miss Lee har förresten en skön regel: Hon klipper inte nedanför kragkanten :o)
Innan hon puffat upp håret med mitt vanliga klägg (hur lät det?) var jag obehagligt lik JR Ewing i frisyren. Är jag då svåger till Bobby Ewings mamma? Eller son? Eller hur fan blir det?
Så berättade Miss Lee att jag skulle passa i ollonfrisyr. Alltså sån där när man rakar bort allt hår men spar som ett längre lock uppe på huvudet. Alltså verkligen ETT lock, inte en lock. Sån där riktig amerikansk white trash-frisyr.
Sån som brukar dyka upp på snubbar som antingen mejat ned en hel skolklass med automatvapen, eller grävt in fyra flickvänner i husgrunden.
"Han var helt normal, vi anade inget", brukar grannarna säga. "Han hjälpte mig byta däck".
Så nån ollonfrisyr blev det inte.
Tror nog man behöver sådana här frisörer till det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar