onsdag 20 maj 2009

Dessa underliga drömmar

En intensiv dag tog revansch på mig under en natt som varit fullkomligt kaotisk. Jag tror jag aldrig vaknat så trött.

Jag har till exempel varit son till Doktorn fd Avhandlaren. Pappa var min gamla rektor från lågstadiet. Och vårt familjeliv gick ut på att Doktorn fd Avhandlaren tvingade mig att gå in i olika livsmedelsaffärer och köpa mineralvatten som hon samlade på. Tyvärr gav hon mig aldrig mer än fem kronor eftersom hon samtidigt tyckte att jag skulle lära mig förstå pengars värde.

Mineralvatten-temat fortsatte in i en gammal Fiat där jag tillsammans med fyra stycken polacker var på stöldturné i södra Sverige. Jag vet inte hur jag hade blivit inlurad i bilen, men min roll var att vara kartläsare. Tyvärr hade jag tappat rösten fullkomligt och kunde inte polska, så irritationen var enorm när de polska killarna hela tiden körde fel.

Det leder oss till ett bröllop någonstans i Dalarna där en kamrat från hönsabollen plötsligt skulle gifta sig. Med sig själv. Det låter förstås helgalet, men exsambo Lea har faktiskt haft en kompis som för några år sedan arrangerade ett bröllop med sig själv när hon var trött på att vara singel. En kort tid senare träffade hon drömprinsen, så det var en bra metod.

På bröllopet var jag bara en vanlig gäst, men när allsången skulle börja visade det sig att Bruno Wintzell som skulle vara toastmaster hade blivit gripen av polis innan festen. Så nu undrade någon om det fanns någon som kunde sjunga opera. Jag sa att jag skulle fixa det. Nu fungerade i alla fall rösten och jag sjöng arior så det dånade i glas och väggar. Och plötsligt kommer Bert Karlsson fram från ett bord, och frågar om jag vill skriva kontrakt med honom.

Jag tackar ja, men då visar det sig att Karlsson skrivit in en osynlig klausl som säger att mina operor uteslutande ska bestå av riktigt snuskiga texter typ Eddie Meduza.

Så hamnar vi på en golfbana där jag och Magnus Lindberg har lottats att spela tillsammans. Och Magnus avslöjar att han egentligen inte sjunger själv på sina skivor, utan att det är en gammal pundare från Solna. Märkligt nog pratar han, Magnus alltså, med helt normal röst och låter som han gjorde på 70-talet.

- Du vet, tjejer gillar ju det där ruffiga och trasiga. Så jag hyrde in Keijo för rätt länge sen.

Han erkänner att det kanske gått sådär rent försäljningsmässigt eftersom de flesta som attraheras verkar vara män i 35-55-årsåldern. 

Det där var det jag kommer ihåg just nu. Men det kanske ramlar fram mer under dagen. Det brukar göra det.

Och den här dagen lär inte bli mindre intensiv.

Först iväg till Det stora huset. Efter det ska jag hem och bära soffa med Lotto. Till Grimsta och se Brommapojkarna möta Hammarby och sen avsluta med Mange på Debaser.

Se upp för nattens drömmar!

Inga kommentarer: