Vi backar bandet till klockan 10 i förmiddags och ett kort besök på IKEA där jag lämnade tillbaka en gammal hylla som ingen funktion kan fylla. Fick några hundralappar tillbaka och åkte sedan till Citygross för att handla lite prylar till midsommar.
Därinne var enorma köer, men jag hittade en kassa som faktiskt gick ganska fort. Mycket för att någon person hade ställt en kundvagn, som var överbelamrad med prylar, mitt i kön. Ingen ordentlig människa vågade sig förbi vagnen, trots att dess förare inte visade sig på flera minuter. Jag smet dock förbi och ställde mig i kön bakom mammor och pappor som var på väg att förköpa sig å det grövsta på chips, Coca Cola och varmkorv.
Eftersom köväntan är segt gick jag och hämtade ett Aftonblad som jag ströläste i kön alltmedan en svettig kassörska vände mjölpaket med streck-koder mot läsaren.
Till slut blev det min tur. Detta efter att damen framför mig på ett synnerligen strängt sätt ifrågasatt summan 1386 kronor.
– Jag har inte köpt något dyrt, sa hon. Titta, köttfärs bara 100 kronor.
Att hon sedan hade blandat käk för säkert 9 plastkassar verkade hon inte tänka på. Och att inte ens på Citygross kostar allting under 5 kronor.
Jag klarade mig undan med 130 spänn för 7,5 liter läsk, en sockerkaksmix, 10 skursvampar och två burkar Ravioli.
Aftonbladet då?
Ja, det var ju just det. Den jämra tidningen satt under armen på mig märkte jag när jag gick mot utgången av just det gallerian i Kungens Kurva.
Jag. En snattare!
Jag som faktiskt aldrig stulit något i en affär i hela mitt liv. Jag drabbades av rena Karl-Bertil Jonsson-våndan. Gå tillbaka till kassan och göra rätt för mig. Nej, för jag hade inga kontanter.
Kutryggat gå mot utgången. Ja. Men med ett härta som gjorde dubbelslag. Fattas ju bara att en kontrollant snart skulle gripa tag om min axel.
– Hur var det här då?
Någon sådan dok inte upp och jag kunde i lugn och ro åka och tanka och sedan fara hem. Men tidningen har jag fortfarande inte haft samvete att läsa.
Några timmar senare tog Hon bredvid och jag en lunchpromenad från Mariatorget till Liljeholmen. En himla bra promenad, med många vettiga ord som vanligt. Tyvärr kunde den inte bli längre eftersom jag var inkallad till samhällstjänst.
På väg tillbaka mot Söder tog jag Tvärbanan och där är det ju så trevligt att det går omkring biljettkontrollanter och kollar att man gjort rätt för sig.
Där satt jag i full mundering. Mörkblå uniform med typiska revärer och med en biljettstämpel i fickan. Däremot inget kort att åka på. Det låg i jeansfickan hemma insåg jag.
Men det här skulle väl ordna sig. Så när kontrollanten kom till mig förklarade jag att jag hade kortet hemma, men att han såklart kunde se på mig var jag jobbade. För säkerhets skull visade jag stämpeln också.
– Nej du, sa han. Du måste ha en biljett också.
Jag log och trodde att han skojade och förklarade att jag var kollega med honom, och att jag var på väg upp till Gullmarsplan för att jobba.
– Jag tycker du ska gå av på nästa station, sa han.
- Det tycker inte jag, sa jag.
Då blängde han på mig som jag vore spetälsk, men jag log älskvärt tillbaka. Och satt kvar.
Reste sedan med ett bultande hjärta (igen) som en simpel plankare till Gullamarsplan och fick ta en snabb promenad över bron för att hinna hem och hämta kortet i jeansfickan.
För övrig önskade kontrollanten Glad midsommar precis innan jag klev av. Det önskade inte jag.
Alltså hur tänkte den mannen? Att jag för att tjäna 30 kronor klätt på mig uniform och släpat med mig en stämpel? Dåre!
Så blev det Samhällstjänst under eftermiddagen och där var väl det mesta ganska lugnt. Exsambo Lea störde emellertid friden med ett samtal som otippat nog rörde ekonomiska mellanhavanden. Hon ger sig fan inte. Men jag fick till en värdig avslutning på samtalet samtidigt som ett gäng passagerar nog tyckte att föraren skulle ha två händer på ratten under färden genom ett körikt city.
Det tyckte jag med. Så jag la på och började lyssna på radio istället. Den här veckan har jag lärt mig mer och samhället än på länge. P1 är en guldgruva.
Och därmed mina vänner tar nog Bloggen lite midsommarledigt. Men senast måndag är jag här igen med mina tankar och funderingar.
Men vill ni ha tag på mig finns jag därute i den verkliga världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar