En busslast på hamburgerhaket

Ibland får man ofrivillig hjälp att stå emot matbegäret. En jobbig lördagskväll avslutades oväntat med mycket bra prat hemma hos Bobby Ewings mamma. Bobby själv pep lite på övervåningen medan JR sov gott.

Efter många peppande ord var det dags för mig att lämna förorten och åka tillbaka till insidan av tullarna.

Magen och själen skrek efter lite tröst och ett gammalt fetto vet var trösten finns. Styrde alltså in bilen till en hamburgerrestaurang i närheten av Mässan. Väntan vid drive-thru-boxen var lång lång lång. Till slut ledsnade jag och åkte fram till första luckan. Kikade in och såg en mer än svettig man med headset nästan kollapsa.

Därinne, klockan 1 på natten, stod säkert 40 blekfeta medelålders män med hungriga blickar. Alla ville ha sin hamburgare. Och det nu.

Jag log och insåg att jag skulle behöva vänta säkert 25 minuter för att få tröst och därför kunde jag lika gärna åka hem och äta en burk tonfisk.

När jag svängde runt hörnet på restaurangen såg jag en tom turistbuss som hade något företagsnamn på sig. Den kom från Hudiksvall.