Det här utpelar sig på ett omårde där det är ganska svårt att hitta lediga platser och jag och Amerikanen har ganska brådis eftersom vi är ute på jobb.
Jag ilsknar till och går ut ur bilen och fram till killen som snodde platsen.
– Du, det där var inte vidare snyggt gjort, säger jag när han öppnar sin dörr.
– Vad då, säger han på dryg skånska.
– Ja, alltså du tog platsen som vi stod ochväntade på. Vi hade väntat över en minut.
Han kollar på mig med stöddig blick och säger sen avmätt…
– Du, jag tänker inte flytta mig. Jag såg ju inte er.
Då blir jag riktigt förbannad, men behåller ändå lugnet. Med håret åt alla håll och en skäggig nuna ser jag nog i alla fall lite farlig ut, så jag blänger på honom och säger sedan med lugn men bestämd röst…
– Det är nog bäst att du gör det, för annars tar jag och kängar in dörren för dig.
Okej, jag hade aldrig gjort det. Och min reaktion kanske var lite löjlig. Men samtidigt var det kul att se hur han övervägde situationen under någon sekund, och sedan stängde dörren och startade motorn.
25 sekunder senare parkerade Amerikanen i en nu ledig ruta.
Och en bit därifrån försvann en liten Skoda ut i det okända.
2 kommentarer:
Härligt med framåtanda. I like! Du gjorde helt rätt! Jag hade blivit tokig!
Haha, tack för stödet du okända.
Skicka en kommentar