Jag...en drama-queen!

Bobby Ewings mamma brukar säga att jag är lite av en drama-queen. Och jag kan väl hålla med henne om att jag gillar när det händer grejer. Säger som Adolfsson och Falk:

"En show glöms bortom den bara visar opp effekter som man knappast anar."

Därför har jag nu börjat regissera min sista dag hos Röda Pricken.

Jag tänker mig en hel del olika händelser den dagen. En dag som så klart allra mest kommer vara "vidrigvärdig".

Men när allt är över och det är dags att gå ut (utan blipp) i en värld som är okänd vill jag att Fidel, Pojken och Tom Strong bildar en liten sång-trio...och så stämmer de upp i:

AVSKEDSSÅNGEN TILL EN HELT VANLIG MAN

För nu ska jag vara lite pompös, självgod och dryg. Men jag vet tamejfan att dom kommer att sakna mig!

Jag kommer nog att ta trapporna ner. Och jag kommer stanna nedanför och vinka farväl. Och fy ända in i helvete vad jag kommer snyfta och svälja när jag går över bron mot Södermalm.

Men jag kommer känna en enorm frihet. För första gången på riktigt länge!