Att ha koll

Syrran har varit salig hela kvällen och pratar och pratar och pratar i bilen hem från konserten. Hon hör inte direkt vad jag säger utan maler på som ett litet barn som varit på kalas. Jag är lite njugg och säger att 3 plus var det väl värt.

Hon hyllar och säger att man måste älska Thåström för att uppskatta konserten till fullo. Det har hon säkert rätt i.

Jag kan få lite rysningar över att snubben har sån utstrålning och scennärvaro. Han äger, som de unga brukar säga.

Samtidigt kan jag tycka att det är lite tragiskt att se alla oss medelåldringar gå och ta oss åt svanken efteråt och klaga över ryggont.

Det är också jävligt coolt att sjunga en låt om "Döden i schlager-SM" just en kväll som denna.

Men man ska nog vara tjej med blödande hjärta för att kunna dyrka. Eller rödvinspimplande pojke med romantiska drömmar. Jag är kluven inför Thåis. Och jag säger som nån sa om att gå på Gladiator med flickvännen. Det är inte bra för självförtroendet.

För som syrran sa precis innan jag hoppade ur bilen:

- Jag skulle kunna gifta mig med MIKAEL Thåström....

Jojo...det är till att ha koll...