När morgonen gryr

Jag har alltid uppskattat frukost på jobbet. Ända sen tiden med Ebbas Café där Skitige Ville bredde mackorna. Skitige Ville var en märklig man från Roslagen med fett risigt hår i tofs, fjunigt skägg och alltid ett leende med snus på tänderna.

Dessutom samlade han av någon anledning på Saabar. Han hade ett gäng gamla V4:or på tomten. Bilintresset gav honom väldigt skitiga händer. Något som ändå inte hindrade Ebba att använda just Ville som smörgåsfixare i hennes lilla Café.

Smörgåsarna var färska ljusa frallor som beströks med säkert 100 gram smör. Till det en skiva rökt skinka och lite torr gurka. Samt delikatessen... En halv centimeter tjock skiva hushållsost. Gärna med en oljefläck på.

Nu servererades den här frukosten,en macka kostade fem kronor, i ett garage vilket såklart gjorde att kravet på hygien inte var lika stort som i normala miljöer.

Vi som inte drack kaffe fick köpa automatchoklad för en krona (ja det här utspelade sig för länge sedan...så länge sedan att åren började med 198_).

Idag kom jag till Det stora huset och där får man frukost av en helt annan kaliber. En trappa upp finns såväl färskt gott bröd, som fil müsli och nyponsoppa. Det är gratis om man äter i rimliga mängder.

Visst, jag äter gärna frulle hemma. Men att få med sig en macka och ett glas juice ned till datorn och sitta och småäta i lugn och ro är verkligen en bra start på dagen.

Så här slutar skrivandet. Vi vill ju inte ha flottfläckar på tangentbordet. Då är det bättre med oljefläckar i mackan.

För övrigt finns inte Skitige Ville med oss på jorden längre. Men Saabarna lever.