Det är ju nämligen något så bisarrt som den Internationella kvinnodagen idag. Ett faktum som faktiskt skrämmer mig år 2009. För om den här dagen är kvinnans dag måste ju de övriga 364, eller 365 under skottåren, faktiskt tillhöra oss män.
Eller?
Jag ställer gärna upp på en kvinnodag. Och alla som känner mig vet att jag både är feminist och jämställdhetsivrare. Ändå måste jag se med galghumor på just den 8:e mars. För på något sätt blir det fel inom mig när man pratar om Kvinnodagen. Och framförallt blir det gärna lite för militant.
Samtidigt vet jag ju att det behövs tusen och miljoner ansträngningar för att det faktiskt ska skapas ett så rättvist samhälle som i min hjärna är självklart.
Jag jobbar i en bransch där det faktiskt är så att det för tillfället är en fördel att vara kvinna om du ska komma in på arbetsplatsen. Kalla det inte kvotering för det är det inte i ordets rätta bemärkelse. Men snacket som gäller är att "det behövs mer tjejer".
Det drabbar mig eftersom jag är man, men jag ställer gärna upp på det.
Tyvärr är det väldigt små segrar som tjejerna ändå vinner när de blir invalda just för att de har "tuttar och fitta" som Strömmingen uttryckte det.
För när de väl är inne i systemet har de fortfarande nån tusenlapp mindre i lön, får de lite tråkigare arbetsuppgifterna och måste klä sig snyggare och hetsa.
Sånt gör mig både ledsen och förbannad. Och sånt kan få mig att än mer förstå att det faktiskt behövs en 8:e mars. Fast den behövs varje dag och hela tiden. Och den ska heta människodagen. Fast det är ju inte heller bra, eftersom vi människor förtrycker resten av planeten. Men det är fan en helt annan historia.
Så vi kör väl ett Grattis på kvinnodagen trots allt då.
Vallo vallo vallo!
1 kommentar:
Det var väl ett klokt inlägg från en alldeles vanlig man. Grattis Sverige, för män som dig!
Skicka en kommentar