lördag 14 mars 2009

Vid spelbordet

Jag sitter vid bordet, ledsen på mitt liv
Stukad, sårad, sorgsen utan livsmotiv
Nacken böjd och krokig, kom hit med tunga kliv
Dealern ler förmätet, och ger en usel giv

Förföljd av evig otur, i ett kärlekslotteri
Fångad utav olycka med längtan att bli fri
Förbannar tyst och stilla att du och jag blev vi
Tänk om jag hade vetat hur svag jag skulle bli

Tittar ner i korten, kroppen blir helt lam
En hånfull blick emot mig, från elak Ruter Dam

Kan inte vinna spelet, kan inte komma loss
Får inte frid i själen, orkar inte slåss

Uppgivet ler jag och byter alla mina kort
Livet tar en vändning, oväntat och fort
Det lyser plötsligt vackert, som om vid himlens port
Och spelet blir det bästa som jag nånsin gjort

Jag känner mig befriad, från svårmod och tristess
Minns plötsligt inte känslan av att vara less
Hjärtat dunkar lättare, fritt från läskig press
I handen lyser vackert, fyra stycken ess

Inga kommentarer: